tämmer de preservativer, man äger att vidtaga, mäste vi anhålla om tillgift, att vi nödgas till en tröttande utförlighet. Skälen till vårt bestridande af de svampartade bildningarne både som sjukdomens orsak och som medel för smittbarhet äro följande: 4) Nämnde Pparasitbildningar visa sig aldrig i sjukdomens första stadium, utan utbilda sig på potäterna, då degenerationsprocessen hunnit sin höjd, liksom på alla andra till förruttnelse öfvergående vegetabiliska ämnen. På de af sjukdomen angripne potäter här från Upsalatrakten, som jag nu har äran att för Kongl. Societeten förevisa, finnes icke spår till några svampbiidningar; och jag har sett flera fall, då sjukdomen uppnått sin höjd utan all parasitbildning. TI den mån sjukdomen längre framskrider, blir parasitbildningen vanligare, såsom på de deraf angripne potäter, jag undersökt från Tyskland och Ystad-trakten, hvilka mig gunstbenäget blifvit meddelade genom hr: statsrådet Poppii försorg. 2) Ännu klarare blir. dessa svampbildningars oskuld ådagalagd genom deras vetenskapliga bestämning; ty de arter deraf jag haft tillfälle undersöka, äro inga andra än som alla år förekomma på alla tillfälligtvis förruttnade frukter och vegetabiliska substanser, äfven på potäter, som utan att af sjukdomen vara angripne öfvergå till förrtuttnelse, såsom t. ex. efter frost. De vanligaste äro Penicillium crustaceum (Mucor crustaceus L.) och en med Fusisporium aurantiacum förvandt art. Häraf följer ovilkorligen, att om nämnde parasiter vore sjukdomens orsak och dess utbredande endast skulle sökas i smitta, borde potatisfarsoten härja alla år, hvilket lyckligtvis icke är händelsen. Vidare 3) kunna växtdelar partielt af dylika parasitiska bildningar vara angripna, utan att de närliggande friska delarne deraf det minsta lida, t. ex. de svarta brandfläckarne (Spilocaea Pomi), som vissa år äro så allmänna på äplen; och 4) — hvilket torde vara det mest slående beviset — kunna dessa parasiters sporidier eller fröstoft aldrig gro på fullt friska växter, utan endast på sådana, som redan befinna sig i öfvergång till förruttne!se. (Forts. följer )