dem i hvad som rörde deras embets-åligganden, så kunde de dock icke finna, att konsistorium ägde rätt föreskrifva dem hvad de såsom prote stanter och medborgare i ett samhälle ägde att göra eller låta. De kunde således icke frånträda rättigheten, att i det offentliga yttra sig äfven i religionssaker, då de så funno för godt. I nästa Mars månad komma Tysk-katholikerna att hålla ett kfrkomöte i Berlin, vid hvilket, efter hvad som förljudes, lärer blifva fråga om et! vigtigt tillägg i den trosbekännelse, som denna kyrka förliden vår antog i Leipzig. En sats af denna trosbekännelse lyder så: aVi tro på Christus såsom vår frälsare. Nu vill man förändra den till följande lydelse: Vi tro på Christus, Guds son, såsom vår frälsare.n Det bekräftar sig icke, att borgmästaren i Regensburg, friherre von Ton-Dittmer, nedlägger silt embete för att kunna inträda i Bäjerska andra kammaren. Den nyligen med arfprinsen i Lucca förmälda hertiginnans af Berry dotter bringar sin gemål i hemgift icke mindre än 14 millioner franes. Räntan häraf disponerar prinsen, men kapitalet står under hertigens af Bordeaux vård. RYSSLAND. I Lifland visa sig oroliga symptomer bland befolkningen. Anledningen skall vara spänning emellan dem, som öfvergått till Grekiska kyrkan och dem, som förblifvit Lutherska bekännelsen trogne. Ett kossack-regemente har nyligen blifvit skickadt från S:t Petersburg till Lifland, de stackars E fflinningarne till skräck och varnagel. FÖRENTA STATERNA. I Cinennati hafva katholikerna lössagt sig från all förbindelse med påfven i Rom, och det tages fir temligen afgjordt, att detta exempel kommer att vinna efterföljd bland den stora pluraliteten af katholska befolkningen i Förenta Staterna, Denna sliger, enligt nyligen utgifna statistiska handlingar, till 4,300,000 per:oner. BRASILIEN. I ett till Wien den 8 November ankommet såkalladt familjbref (till någon israelitisk bankirsslägt måhända), dateradt Rio Janeiro den 2 Sept., lemnas följande underrättelser om den så mycket omtalade och omtvistade demanttrakten: Adelstenarne uppsamlas hattkulls-tals; deraf äro likväl två tredjedelar gulaktiga och sakna den annars för demanter så egna hårdheten; men den iåterstående tredjedelen är af utmärkt beskaffenhet. De begge första demant-bandelshusen i Rio — Bomfin och Rebesler — låtsade ännu icke tro på saken och sökte sprida tvifvelsmål derom; emedlertid sökte hvar och en som hade gamla lager af demanter, att sälja bort dem, till och med slumpvis, och man utbjöd äfven familj-smycken, för att i tid få dem någorlunda betalda. Demantpriset har nemligen redan fallit, och ett ännu betydligare fall förutses. I demanttrakten voro mer än 42,000 menniskor utan både tak och inkomst.,