dem i hvad som rörde deras embets-åligganden,
så kunde de dock icke finna, att konsistorium
ägde rätt föreskrifva dem hvad de såsom prote
stanter och medborgare i ett samhälle ägde att
göra eller låta. De kunde således icke frånträda
rättigheten, att i det offentliga yttra sig äfven i
religionssaker, då de så funno för godt.
I nästa Mars månad komma Tysk-katholikerna
att hålla ett kfrkomöte i Berlin, vid hvilket, ef-
ter hvad som förljudes, lärer blifva fråga om et!
vigtigt tillägg i den trosbekännelse, som denna
kyrka förliden vår antog i Leipzig. En sats af
denna trosbekännelse lyder så: aVi tro på Chri-
stus såsom vår frälsare. Nu vill man förändra
den till följande lydelse: Vi tro på Christus,
Guds son, såsom vår frälsare.n
Det bekräftar sig icke, att borgmästaren i Re-
gensburg, friherre von Ton-Dittmer, nedlägger silt
embete för att kunna inträda i Bäjerska andra
kammaren.
Den nyligen med arfprinsen i Lucca förmälda
hertiginnans af Berry dotter bringar sin gemål i
hemgift icke mindre än 14 millioner franes. Rän-
tan häraf disponerar prinsen, men kapitalet står
under hertigens af Bordeaux vård.
RYSSLAND. -
I Lifland visa sig oroliga symptomer bland
befolkningen. Anledningen skall vara spänning
emellan dem, som öfvergått till Grekiska kyrkan
och dem, som förblifvit Lutherska bekännelsen
trogne. Ett kossack-regemente har nyligen blifvit
skickadt från S:t Petersburg till Lifland, de stac-
kars E fflinningarne till skräck och varnagel.
FÖRENTA STATERNA.
I Cinennati hafva katholikerna lössagt sig från
all förbindelse med påfven i Rom, och det tages
fir temligen afgjordt, att detta exempel kommer
att vinna efterföljd bland den stora pluraliteten
af katholska befolkningen i Förenta Staterna,
Denna sliger, enligt nyligen utgifna statistiska
handlingar, till 4,300,000 per:oner.
BRASILIEN.
I ett till Wien den 8 November ankommet så-
kalladt familjbref (till någon israelitisk bankirs-
slägt måhända), dateradt Rio Janeiro den 2 Sept.,
lemnas följande underrättelser om den så mycket
omtalade och omtvistade demanttrakten: Adel-
stenarne uppsamlas hattkulls-tals; deraf äro likväl
två tredjedelar gulaktiga och sakna den annars
för demanter så egna hårdheten; men den iåter-
stående tredjedelen är af utmärkt beskaffenhet.
De begge första demant-bandelshusen i Rio —
Bomfin och Rebesler — låtsade ännu icke tro på
saken och sökte sprida tvifvelsmål derom; emed-
lertid sökte hvar och en som hade gamla lager
af demanter, att sälja bort dem, till och med
slumpvis, och man utbjöd äfven familj-smycken,
för att i tid få dem någorlunda betalda. Demant-
priset har nemligen redan fallit, och ett ännu be-
tydligare fall förutses. I demanttrakten voro mer
än 42,000 menniskor utan både tak och inkomst.,