vara mycket delade. Jag tror bast vara att ännu
och till en tid af öfverståndna bekymmer, uppskjuta
frågans kritiska behandling; och höppas imedlertid
att den nu pågående obehagliga krisen aldrig: mätte
kunnd komma att återföra oss på den olycksdigra,
och lyckligtvis öfverståndna allmänna magasinsstrå-
ten, Jag glömmer härvid aldrig huru den snillrike
och frejdade riksdagstalaren, amiralen hr grefve von
Platen, ex gång under öfverläggning om detta ären-
de på Riddarhuset yttrade: Jag tillstår, att det
stötte mig, då jag i Bibeln läste, huru Moses omta-
lar, att Pharao genom en magasinsinrättning gjort
Egyptens folk till trälar. Men jag har sett det ståt-
liga Sicihen bragt till ödemark genom en maga-
sinsinrältning: jag har sett kyrkostaten likaså, af
samma orsaker förstörd. Historien har visat mig
det gamla Romerska folket beherrskadt genom samma
medel. Detta har revolterat mig. Så yttrade sig
grefve von Platen. Jag förmodar att dessa den verlds-
erfarne mannens ord gjort samma intryck på många
andra som på mig; och jag vågar hoppas, att Sver-
ges lagstiftare, så illa och så ändamälsvidrigt de än
äro sammansatte, aldrig af ett tillfälligt, efter natu-
rens ordning öfvergående, ondt, måtte låta förleda
sig, att till ess botande någonsin återinföra ett
mångdubbelt värre. S
Jag känner icke om Sorunda sockens vid socken-
stämman närvarande mäns enhälliga beslut, att såsom
ett. offer åt den för handen varande nöden intill nä-
sta skörd afsäga sig bränvinsbränning, äfven varit
föremål för hånet; eller om öfverenskommelsen att
under samma tid, hvarken inom kvardagslaget, eller
vid gästabud, af hvad beskaffenhet som helst, skänka
bränvin, varit det. Jag känner äfven icke om de
närvarandes beslut, att under samma tid, inom sock-
nen, i hvad på dem ankomme, icke tillstädja någon
bränvinsförsäljning , utgjort. föremål för klandret.
Men, för ett sådant fall; anser jag mig böra nämna, att
man ansåg såsom ett oeftrgilligt äliggande, att un-
der sådana förhållanden som de nuvarande åsido-
sätta njutningen af ett öfverflöd, för att såmedelst
ipevara tillgången för det nödvändiga. Man trodde
-det äfven vara lämpligt, att på detta sätt lemna
en offentlig hyllning åt Konungens, uti dess påbud
om restitution af bränvinsskatten för dem, som af-
sade sig brövvinsbrärning, under de återstående :ne
månader af året, omisskänneligt uttalade goda och
väl beräknade afsigt, att icke genom bränvinsbrän-
ningsförbud åstadkomma en alltid skadlig och ofta
olycksbringande rubbning uti den enskilda hushåll-
ningen; och man ansåg nyttigt om någon menighet
började visa sig förstå, att det ligger i allmänhetens
egen makt, att genom frivillig insktärkning af brän-
vinets bruk åstadkomma den enda ändamålsenliga
begränsning af dess tillverkning. Af dessa beslut
har intet enda blifvit återkalladt; men om-de vid
sockenstämman ttalrikt närvarande smän, hvilka uti
Sorunda fattade dessa beslut, icke mäktat tillobrotts-
ligefterlefnad bringa dess resultater, så har sådant
varit en följd af Författningarnas efullständighet.
Annorlunda än såsom följd af en så beskaffad skrå-
och kastlagstiftning, som vär, läror det icke kunna
förklaras, att den lika ändamålsvidriga, som riks-
förderfliga husbehofsbränningen, vid den -ena riksda-
gen efter den andra, blifvit allt mera och:mera gyn-
nad, under det den ändamålsenligare fabriksbrännin-
gen genom en orimlig beskattning i samma mån
blifvit umdertryckt; men alldeles oförklarligt måste
det förekomma, att man ännu icke förstått att uti
stadgandet om bränvinsförsäljningen åtminstone ned-
lägga något korrektiv emot -husbehofsbränningens
skadliga resultater. Genom tillåtelse för :bränvins-
brännaren att sälja den obetydliga portionen af en
kanna bränvin, hafva de vidsträcktaste krogrättighe-
ter blifvit honom l!emnade, under fullkomlig skatte-
frihet för -krogrörelsen; hvaref inträffar, att per-
soner, utan att tillverka en erda kanna bränvin, vid
de läga bränvinspriserna och ännu vid de högre,
uppköpa-bränvin, för att understundom. med ända
till 108 procents vinst, till flera tusende kannors be-
lopp, dermed på landet förse .de oefterrättlige. Så-
dant är ännu förhällandet inom Sorunda, — Krog-
rörelsen .synes otvifvelakttgt böra utgöra en-serskild
näringsgren; och bränvinsbrännaren borde aldrig få
försälja .mindre parti än 60 kannors fat. Genom ett
sådant stadgande skull mycken oreda kusna före-
kommeas;-och att följderna af-ett system, -sem inom
hvarje liten hemmansdel tillstädjer en skattefri krog-
rörelse, icke visa sig ännu bedröfligare än dei sjelfva
verket varit, bevisar obestridligt en större grad mo-
ralitet bland folket, än man måhända i allmänhet
vill tillerkänna det. Om denna lilla redogörelse kan
vara tillfylestgörande för dem, hvilka genom klan-F
dret blott inhemtat orediga öbegrepp om förhållan-
derna med denna i sig sjelf -ganska obetydliga sak,
skall det fögna mig. Om den-skulle föranleda fort-
satta utfall emot min obetydliga personlighet, skall
det deremot föga bekymra mig. Fållnäs i Sorunda
uti Decemibor 1845. 0. H. Anckarsvärd.