ga
mas kärleksbref, oköljdt drifva gäck med kärleken
i dess ädla, kyska bemärkelse.
Men om den sluga verldsdamen, i beräkning
att desto lättare kunna bibehålla W som ca-
valiere servente, sökte i hans omdöme nedsätta
det öfriga könet, delade hon dock snart samma
öde, som hon tillämnade sina systrar. W
började finna afsmak för den snillrika, men öf-
veråriga koketten. Han afbröt både intrigen och
den korrespondens, som deraf blifvit föran!edd.
Efter sin flammas slutliga) utslocknande i en ål-
der af några och fyratio år återfick han sina egna,
till henne ställda bref, och sattes derigenom i
tillfälle, att, såsom nu skett, komplettera sam-
lingen.
Tmedlertid tyckes den gamla kokettens snill-
rikt framställda läror af qvimnoförskt bafva burit
frukt. Den tredje lådan innehöll minnen från en
period af temligen lättsinnigt skiftande tycken, af
nedstigande till ganska lättköpta eröfringar. Här
skymtar man redan de första dragen af desoeu-
yrgen. Han jagar efter nöjet och hinner endast
skuggan deraf. Han brännes af ett glödande be-
hof att mörda tiden, och den kryper ändå undan
honom långsammare, än sköldpaddan. Han söker
intet annat, än förströelser, och finner intet an-
nat, än en dof, tom ledsnad — vanlig följeslagare
åt ett lif, utan gifven rigtning, utan bestämdt
mål.
Nu komma några lådor, som visa Wi
egenskap af verldsförbättrare. Han har nu ka-
stat sig in på filantropiens, på politikens område.
Han har blifvit författare. Modern äfven i äm-
nena för sin pennas skapelser, genomvandrar han
gell-fängelsernas korridorer, och, med fingret på