,;som vi kalla det blå färg. Jag bar sett profver
af detta kaffe, fullkomligt liknande Jamajea- eller
Demerary-bönor, och redan verkställde sändningar
deraf till Europa hafva lemnat så godt resultat,
alt den så kallade vestindiska beredningen troli-
gen kommer alt användas vid flera plantager på
Java, i hvilket fall Sverige derifrån kan erhålla
elt för ögat lika behagligt och för smaken vida
angenämare kaffe, än det brasilianska. Jag äm-
nar begagna första lägenhet till hemsändning
af prof.
I afseende på socker, hvaraf omkring 4 million
picul utskeppas, existera nu på Java 2:ne opi-
nioner. Den ena yrkar förbättring af qvaliteten
genom införande al förbättrade kok-apparater (va-
cuum-pannor); den andra påstår, att bved man
vinner derigenom i qvalitet och pris, förloras å-
ter i qvantitet och arbetskosinad, samt önskar
derföre vidblifva den gamla metoden.
Arrac saknar afsättning till den grad, att större
sockerfabriker måste ofta kasta bort sin melass.
Hudar (ko- och buvffel-), hvaraf exporteras
136,000 st., taga ofta skada under vägen, eme-
dan de blott torkas, ej saltas; på erinran derom
svarade man mig, att salt (på ön Madeira tillver-
kadts för 3 gyllen pr läst) monopoliseras afrege-
ringen, hvilken derför låter betala sig 450 gyllen
pr läst.
Risgryn, bufvudsakliga födoämnet för Javas be-
folkning, produceras på ön till ofantlig qvantitet,
hvilken likväl, i brist på uppgifter, ej kan noga
till siffran be-timmas. Exporten utgjorde 4844
blott 6853,090 pcul, hvarat 6544 lastade till Sver-
ge. Qvahtiteten är visserligen bättre nu, än för
40 år sedan; duck har Javas ris mindre värde i
Europa, än den Nordamerikanska. - Endast så
kallad Indramayse-ris är tjenlig för svenska mark-
vaden.
Indigo, ehuru ej hittills i någon mängd införd
Itill Sverige direkte från Java, förtjenar likväl
uppmärksambet, sedan produktionen stigit till
nära 2,000,000 E och varans qvalitet nu mera
täflar i godhet med den bästa bengaliska. Man
fianer väl ännu någon blanduing af olika nyanser
1 samma kista, men sorteringen sker likväl i all-
mänhet med mera omsorg än förr, och jag vågar
tro, att inköp, verkställda med mera kännedom,
på Java skola lemna bättre resultat, än de som
göras på ostindiska kompaniets auktioner i- London.
Bifogande ex Batavia priskurant af d. 30 Au-
gusti, får jag ödmjukast fästa kongl. kollegii upp-
märksamhbet på de höga priser, som nu betalas
för svenskt jern, hvaraf något parti ej kan köpas
till 44 gylten pr picol i Batavia eiler 45 gyllen
i Samarang. Dessa priser äro väl, vid betraktan-
de af myntets låga värde, ej vinstgifvande; men
då närvarande lagret är obetydligt och sannolikt
ingen afskeppning till Indien skett under inneva-
rande år, har man anledning vänta god marknad
för måttlig qvantitet, som möjligen på hösten
skulle kunna från Sverige expedieras.
Frakter äro i stigande på Java, der stora varu-
förråder nu äro magasinerade och hvars köpmän,
i brist på vexlar, samt till följe af den oördel-
aktiga kursen nödgas betäcka sina skulder i Eu-
ropa, genom ditsändning af öns produkter.
Under mitt vistande i Batavia befraktades ut-
ländska fortyg 4: 40 s. pr ton på Europa, och
jag har anledning tro att i fall flere, i synnerhet
snällseglande, skepp funnits, skulle man kunnat
uppdrifva frakten till 5 å 40 s. pr ton högre.
Eturu varor bela året om afskeppas från Java,
är likväl den egentliga skeppningstiden från Au-
gusti till början af Nov.; då tillgången på pro-
dukter är störst.
Våra fartyg, åtminstone de från Stockholm, in-
träffa sällan före November, December och bör-
jan af Januari, vid hvilken tid regoig väderlek
försvårar lastningen på Javas öppna reddar: en
omständighet som ej bör förbises, då sådane för
väta ömtåliga varor, som socker, risgryn, peppar,
hudar m. m. skola intagas, för att qvarblifva i
fartyg under 4 månaders resa. Inköpet af retur-
last är dessutom ofördelaktigare, så i afseende på
pris, som qvalitet, vid den tid då största delen
af årets produktion redan blifvit afskeppad.
Som befraktningarna från Sverige, nästan utan
undantag, ske till Batavia, derifrån fartygen oftast
beordras att med tidsförlust afsegla till östra ku-
sten af ön, så tror jag mig böra nämna, att större
delen af det jern, som lossas i Batavia, afgår i
kustfartyg till de östra städerna, samt att jern-
och stålpriserna merendels äro 6 å 8 pr. högre i
Samarang och Sourabaya än i Batavia, medan
deremot öns produkter alltid kunna köpas billi-
gare, samt med lättare urval i förstnämnde 2:ne
städer.
Inom några dagar hoppas jag få lägenhet att
afgå till Hong Kong, Macao och Canton.
Singapore 10 September 1845.
C. F. Liljewalch.
P. S. Som underrättelse ingick vid postens af-
gång, att 33, å 4 dollars pr picul nu fordras för
svenskt jern, nödgas jag göra detta tillägg.
C. FE. Liljewaleh.
Omkostnader vid försäljning af jern och stål
i Singapore:
Båtleza och arbetspengar 4 cents pr picul. Ma-
sasinshyra 2 cents pr picul i månaden (kan jem-
as till hälften vid längre lägring).
Provision ö 94. :
Sortiment af jern för Singapore:
Platt 74 tum 4174 tum 40 skä, 2 tum 40
kt, 214 tum 40 sk, 21, tum 40 skä, 237, tum
0 skaä, 3 tum 6 skö, ena tum 6 sk, 3!7) tum
Ly 27 A