våra egpa fariyg. Man är allmänt af den tanka
att engeleka Regeringen vill ogilla en sådan emot
Idess egen närvarande baudelspolitik stridande åt-
gärd, isynnerhet som andra nationer icke lära
underlåta protest deremot.
Den 23 Juni afgick jag från Bombay till Sin-
gapore och landade här d. 24 Juli jäst som po-
Isten till Europa afgick, således för sent att be-
gagna den. Jag hade hoppats träffa skeppet prins
I Carl från S:ockholm för att genom profsmiduing
I söka öfvertyga härvarande konsumenter om för-
deleh att begagna svenska jernet, väl vetande att
prins Carls last är af bättre qualit, än vanligen
Isändes till Indien; och jag önskade dessutom at:
invänta den hvarje höst hitkommande betydliga
floten af Junkera frånoSiam, Cochin-China och
I China, samt Proahs, från Burneo, Celebes och
Iden öfriga Arkipelagen, hvilka alltid härifrån
lbemta jern och stål. Då ingendera hitkom-
Imit d. 43 Augusti, så begagnade jag en tillfällig
ångbåtslägenhet till Batavia, så mycket hellre som
samma fartyg skulle vara här tillbaka d. 4 Sept..
således i tid för påföljande europeiska posters
afgång.
Efter 8 dagars vistande på Java träffade mig
Junder en utfart till plantagerna den olycksnän-
Idelse att hästen stupade, hvarvid min högra axel
I vrickades ur led och derigenom jag, fastän nära
Jåterställd, ännu bindras att ledigt föra pennan.
Icke dessmindre har jag skäl att vara nöjd med
resan till Java, som nyttigt upptog väntetiden.
Återkommen d. 4 Sept., mottog jag här den
underrättelse, alt skeppet prms Carl, efter ati
Thafva besökt Capstaden, Algoa Bay, Port Natal,
Mozambique, Bembuloaska-Bay, Nos-Bay, Zanzi-
bar, Aden och Muscat: inträffat i Bombay d.
17 Juli, der erbållit frakt af bomull till Wham-
poa (Chiba) och dagligen kan väntas hit.
I korthet får jag ödmjukast meddela några
-J underrättelser, hvilka torde vara nyttiga och ge-
nast användhara för vår handel och sjöfart.
I Singapore.
Denna frihamn har ett utmärkt läge såsom ne-
derlagsptats för handeln på Indiska Arkipelagen,
Siam, Cochin-China och Cnina.
Ons folkmängd utgör nu 57,424 individer, hvarat
536 europeer och -32,132 chineser samt resten
malayer och olika asiatiska folkslag. Här l:kasom
på andra ställen, der chineser nedsatt sig, är han-
deln nästan uteslutande i deras bänder. De köpa
af europeiska handelshusen alla ankommande Ila-
Ister. Varor, som bhitlöras i Junker och Proabs,
passera deras händer innan europeerne få köpa
Idem till skeppning. Alla försök att utan mellan-
komst af dessa österns judar köpa och sälja i
parti, hafva Mttills misslyckats. Chineserne for-
dra i början en stor vinst, men nöja sig äfven
med-en ganska måttlig, då konkurrensen emellan
dem sjelfva dertill tvingar.
Fartyg hitkomma, lossa sin last, intaga ny och
afgå, utan att betala några afgifter eller ens an-
mäla sig; likväl lemna bärvarande köpmän för-
teckning öfver ankommande och afgående varor,
till ledning för statistiska uppgifter.
Importen belöper, efter dessa uppgifter, till om-
kring 12 millioner dollars och exporten ungefär
lika mycket, men begge kunna antagas till unge-
fär 25 proc. högre belopp.
Införseln af jern och stål har varierat sålunda:
Jern. Stål.
1841, 35.976 pieul. 4426 picul.
: 4842, 36,040 16354
1843, 50,893 ) 4950
1844, 29,342 ) 28135
Af stålet har större delen ansetts bafva tillhört
svenska produktionen, hvaremot i brist på be-
stämda uppgifter efter sannolikhet får antagas, alt
minst 3, af jernet varit engelskt.
Närvarande lagret af jern och stål befinnes de-
ladt på chinesers händer, och kan således ej noga
utrönas, men säkert är, att det nu är mindre än
under något af de föregående åren, hvaraf man
har skäl hoppas förhöjda priser inom några må-
nader, då Junker och Proahs börja lasta.
Nu betalas 3 34 dollars per picul svenskt stång-
jerp, samt 4 !, dollars per centner 1, tums, och
43, dollars per centner 34 tums stal. För VÄ
tums stål skulle kunna betingas 3 dollars.
Proportionen bör vara af 7, tums 3,o:delar.
3 d
8 Ao
VAN Yo
Chineserna uppgifva att vanligen 3000 picul
engelskt jern här konsumeras mot 4000 picul
svenskt.
Ett stort antal klensmeder finnas här, alla chi-
neser. På vissa gator ser man en smedja nästan
i hvartannat eller tredje hus. Jag har besökt
större delen af dessa verkstäder, utan att hafva
funnit en enda stång svenskt jern. Chineserne
förstå rätt väl att behandla det engelska jernet,
för hvars utsmidning de använda kol af hårda
trädslag, som gifva en ovanlig stark hetta. Stör-
sta tillverkningen består af en sort krokiga knif-
var, hvaraf Malayerne begagna sig, både såsom
knif, yxa och lia, samt af finare och gröfre spik.
Profver på här tillverkad jernmanufaktur skola
blifva hemsände.
Tvenne engelska grofsmedjor finnas här, hvilka
hufvudsakligen arbeta för skepp. Deras egare
förklara sig böjde för användande af svenskt jern,
och yttra att de skulle uteslutande begagna sig
deraf, ifall priset ej öfverstege det engelska merl:
än 235 å 30 4. Bilagde förteckning upptager ett:
Fr