BELÄGENHETEN PÅ GOTTLAND.
Redaktionen har blifvit anmod att meddela
nedanstående bref, såsom varande en sann mil-
ning af belägenheten på Gottland.
Wisby och Kylley den 24 November. Lyckligen
anländ till mitt hem, mötes min blick af det för-
skräckligaste du kan tänka dig — hungersnöden i
sin helhet. Och jag ryser vid mine landsmäns före-
stående öde. Tlera af mine grannar, bönder, som
förr haft sin rikliga bergniovg, beklagade sig med
tårfyllda ögon, att på fjorton dagar icke bröd funnits
uti deras hus, och att de måst lifnära sine barn och
tjenare samt sig sjelfve med salt och potates, ty
spanmål kan här icke erhållas för penningar. Huru
djupare skall icke då den fattigare arbetande klas-
sens elände vara, som haft intet att skörda och nu
saknar all arbetsförtjenst. Redan i höst ett år sedan
sågo vi med oro huru höstsädet öfver hela ön skulle
slå felt, men vi hoppades att Försynen skulle välsigna
väårsäden, med rikare skörd, men äfven detta vårt
hopp om räddning från hungersnöden slocknade, då
i Juni månad, vi å detta sädesslag förutsågo en total
missvext, hvilken sorgliga aning, sålunda besannades,
att de fleste jordbrukarne icke erhöllo sitt utsäde af
råg- och af vårsäden per medium knappt 2:dra kor-
net. Potatesskörden blef under medelmättan, otill-
räcklig för landets behof, synnerligast uti en period
som den närvarande. Det belopp af spanmål, som
öfvervar från förlidet år, utskeppades sistlidne som-
mar, och ehuru då den hungersnöd som nu rasar,
låg uti öppen dag, vidtog länsstyrelsen ingen åtgärd
hvarken att hindra utskeppningen af spannmål eller
anskaffa sådan till lanåets behof. Hvad vi af landets
produktion kunna sälja, ger oss i år öfver 2 proc.
mindre än vanligt, och detta i förening med den
allmänna hungersnöden ökar det allmänna eländet.
Våra handlandes affärer stå, ty värr, icke så, att de
kunnat anskaffa spannmål till landets behof, och vi
äro således dömde till hungersdöden, om icke en
snar hjelp mellankommer. Väl hafva vi efter vår
förmåga hjelpt våra bröder på fasta landet, då miss-
växt der inträffat, men sjelfve hafva vi icke på öfver
40 år känt behofvet af understöd; dock, jag klagar
icke på eder beredvillighet att hjelpa oss; men jag
klagar med svidande hjerta öfver mina landsmäns
öde, som kunnat vara annorlunda, om vederbörande
icke döljt den hotande, nu inträffade nöden.
Sent omsider blef det vår nådige Konung bekant,
att missväxt hos oss inträffat, och den milde monar-
ken beviljade ett lån åt oss af 50,000 rår bko; hade
nu denna välgerning blifvit oss beviljad förr, så hade
änsstyrelsen lika som ecklesiastikverket på Gottland,
visat att de haft någon omtanka för öens innevå-
nare; men, hvartill tjenar väl nu den hjelp vi er-
hållit. Penningarne äro icke bröd utan att realise-
ras, och den inbrytande vintern sätter för möjlighe-
jen deraf ett oomkuilstötligt hinder. Väl har å fasta
andet beklagligen i flera län missväxt inträffat, men
lesse olyckliges belägenhet kan icke jemföras med
år, ty dels hafva deras länsstyrelser tidigt gjort sig
inderrättade om den hotande nöden och vidtagit
nångfaldiga verksamma åtgärder till lättnad för li-
landet, dels kunna de å fasta landet boende besöka
ättre lottade landsmän och erhålla hjelp; men det
sklädda hafvet sätter ett hinder för oss att anropa
nedlidsamheten och värt öde är gifvet.
O, att vi sjelfve vändt oss direkte till vår nådige
(onung! Många tusende mödrar hade då sluppit
märtan af att se sina barn gråta i hunger, och
nånga menniskolif hade varit sparade, som nu slockna
f usel eller ingen föda.
Jag ville bedja dig efterhöra, om med afscende å
etta elände någon ädel man skulle vara sinnad, att
ntingen förskjuta mig penningar till uppköp af 2
ler 300 tunnor spannmål eller ock lefverera mig
em in natura, på ett års kredit, mot 6 proc. Till
ssurancepremier hear jag penningar sjelf, och vid
;rsta lyckliga ankomst till Gottland, skulle jag ställa
ullkomlig borgen, i fall någon som icke känner mig
i fordrade.
bock