framgången hufvudsakligen berodde af potätern
beskaffenhet, hvilka böra vara mycket hårda oc
tunga, samt af det slags. rifmachin man använde
för deras malning, hvilken, om den är god, gi
ver en mycket större produkt. En sådan machi
finnes äfven i naturlig storlek vid bemälte insti
tut. Hr Schwartz upplyste derjemte, att en
hufvudstaden vistande f. d. löjtnant i Preussis
tjenst, Kiesling, emot ett ganska måttligt arfvod
biträder med inrättandet af sirups-tillverkning sz
potatis, samt att han deruti eger både skicklighe
och erfarenhet.
Hr majoren Gussander hade inlemnat en upp
sats rörande hafresådd på plog, hvilket sånings
sätt visat sig gifva en säker skörd. Rörand
verkställigheten af vårsådden enligt denna meto
:anföres, att man låter, sedan jorden. är lagon
upptorkad, trampa till de fåror, som möjlige
kunna stå ifrån hvarandra, derpå sår man oc
sladdar ned plogkanterna öfver säden. Härvi
anmärkte t. f. föredraganden för landtbruksafdel
ningen, grefve Wirsen, att behofvet af plogtilltor
nas tilltrampning antyder en illa verkställd höst
plöjning, hvilken, om den blifvit väl utförd ocI
således tilltorna kommit i deras rätta läge af 45
vinkel, vanligast visar ploglandet om våren me
nära nog slät yta, hvarföre äfven, under sådan
förhållande, sladden kan anses mindre fördelak
tig, utan bör i stället företräde lemnas åt de all
mänt brukliga harfvar med krökta jernpinnar
hvilka harfvar fullkomligt nedmylla säden, utan
att behöfva anlita plogkanterna för att täcka dem
Instämmande för öfrigt med herr Gussander om
fördelarna af att så hafran straxt jorden rede
sig, medan kälen ännu är qvar, så att den upp-
stigande vårmusten får smälta den, anmärkte
grefven, att denna metod och dess fördelar fram-
för jordens fina sönderdelning före sådden, genom
hvilket sednare brukningssätt den för vårsädens
fortkomst så behöfliga must till stor del går för-
lorad, redan vore temligen allmänt bekant.
Löjtnanten grefve Hampus Mörner hade till
akademien förärat ett exemplar af ett utaf en
baron Donn i Frankrike uppfunnet instrument,
kalladt lectoscope, ämnadt att undersöka godhe-
ten af mjölk; och bestående af en liten kikare
med tvenne glas, mellan hvilka mjölken inslås.
Dennas styrka erfares genom att utdraga kikaren,
ända till dess man icke mera kan se lågan af ett
på 3 fots afstånd framför densamma ställdt ljus.
En på kikarröret anbragt mikrometer-gradering
angifver, huru tjockt mjölklagret dervid är, hvar-
efter man bedömer mjölkens styrka med tillbjelp
af en, instrumentet åtföljande, tabell. Föredragan-
den i techniska afdelningen, herr Schwartz, af-
gaf häröfver ett utlåtande, hvarur följande med-
delas: Bemälde instrument är af alldeles likartad
beskaffenhet med en af optikern i Paris, Cheval-
lZier, uppfunnen dekolorimeter, med hvilken man
på samma sätt undersöker vätskors färg under
dekolorering med kolstybbe, benkol eller andra
medel, ehuru kikaren på Chevalliers instrument,
som skall angifva vätskors färg, ifrån rent vatten
till brun sirup, måste vara mycket längre. Mjöl-
kens styrka utrönes således på Donnes instrument
efter dess ogehomskinlighet. Men mjölkens oge-
nomskinlighet beror hufvudsakligen af myckenhe-
ten grädda som den innehåller. Instrumentet
angifver således blott halten af grädda. Men
mjölkens närande kraft ligger icke uti gräddan
eller smöret, utan hufvudsakligen uti ostämnet,
och myckenheten af detta är oberoende af grädd-
halten. Ehuru det är af vigt för den som säljer
skummad mjölk och grädda, eller som deraf fö-
reträdesvis bereder smör, att kunna bedöma mjöl-
kens godhet i dessa afseenden, har likväl det
ojemförligt större antalet mjölkkonsumenter ett
helt annat intresse, nemligen mjölkens närande
förmåga. Oaktadt denna hos mjölken i betydlig
mån beror af beskaffenheten af de födoämnen,
djuret erhållit, har likväl erfarenheten visat, att,
likasom olika djurarter, äfven kor af serskilda
racer gifva olika närande mjölk, på samma sätt
som mer och mindre grädda. På dessa grunder
ansåg herr S. ifrågavarande instrument icke så-
som någon fullständig mjölkprofvare, utan blott
såsom ett raffinement af den cylindriska grädd-
mätare vi förut ega, hvilken likväl, efter herr S.
tanka, genom en större lätthet att handteras och
såsom mindre kostbar är ändamåilsenligare,
Boktryckaren i Upsala, Torsell, hade till aka-
demien öfversändt första häftet af: Anvisning till
Nödbröds-ämnen, hvilket arbete han författat med
hufvudsakligt afseende på den missväxt, som detta
och föregående år inträffat i Upsala län. Hr pro-
fessor Wahlberg, till hvars utlåtande skriften blif-
vit öfverlemnad, meddelade härom, bland annat,
följande: Närvarande häfte afhandlar användan-
det af lafvar till föda, och innehåller föreskrif-
ter om lafvars insamling och beredning till men-
niskoföda, samt beskrifning på fyra arter äfven-
som torkade exemplar af desamma, nemligen:
Islands-, Ren-, Snö- och Asklafven. Redan från
längre tid tillbaka hafva i flera inhemska skrifter
lafvars användande till nödbrödsämne blifvit för-
ordadt med anledning af de närande beståndsde-
lar, som i dem ingå; och ej blott i mera omfat-
tande ekonomiska arbeten, utan äfven i serskilda
allmännare spridda uppsatser, hafva föreskrifter
om sättet för dessa växters begagnande tid efter