rande predikant, Hr von Gerlach, derföre att ha
vägrat en vigsel under nyssnämnda omständighe
ter, och med förklaring att, enligt hans lagbo
— bibeln — vore äktenskapet oupplösligt; så ålad
honom den andliga myndigheten att antingen ge
nast fullgöra sin pligt, eller nedlägga sitt embete
Men Hr von Gerlach gjorde intetdera. Klago
målet fullföljdes då hos konungen, som infordrad
begge justitieministrarnes utlåtande. Bland dess
förklarade den ene, Hr Mähler, att Landrätten
föreskrift vore tydlig och bestämd, och derefte
borde alltså Gerlachs handling bedömas. De
andre, Hr Uhden, svarade, att enligt Bibeln vor
äktenskapet eit sakrament och oupplösligt; Bi
beln åter vore högre att akta, än Landrätten
följaktligen hade Hr von Gerlach uppfyllt alla
rättfärdighet och borde ingalunda mista tjensten
Hans Maj:ts beslut blef nu, att hvarje prest äge
att förfara enligt sin öfvertygelse! — Hr GerlacIl
är sålunda gvar i embetet, oaktadt sin vägran
andra prester hafva följt hans föredöme, och fler:
lagligen åtskilda makar, hvilka till följd häraf ick
kunnat blifva vigda till nya äktenskap, lefva m
i konkubinat. Detta har åter föranledt magi
straten att hos konungen göra hemställning om
införande af civila äktenskap) såsom den end:
utvägen att afleda de i civilt och sedligt hänse
ende menliga följderna af dessa tvistigheter.
(Slutet följer.)