rande predikant, Hr von Gerlach, derföre att ha vägrat en vigsel under nyssnämnda omständighe ter, och med förklaring att, enligt hans lagbo — bibeln — vore äktenskapet oupplösligt; så ålad honom den andliga myndigheten att antingen ge nast fullgöra sin pligt, eller nedlägga sitt embete Men Hr von Gerlach gjorde intetdera. Klago målet fullföljdes då hos konungen, som infordrad begge justitieministrarnes utlåtande. Bland dess förklarade den ene, Hr Mähler, att Landrätten föreskrift vore tydlig och bestämd, och derefte borde alltså Gerlachs handling bedömas. De andre, Hr Uhden, svarade, att enligt Bibeln vor äktenskapet eit sakrament och oupplösligt; Bi beln åter vore högre att akta, än Landrätten följaktligen hade Hr von Gerlach uppfyllt alla rättfärdighet och borde ingalunda mista tjensten Hans Maj:ts beslut blef nu, att hvarje prest äge att förfara enligt sin öfvertygelse! — Hr GerlacIl är sålunda gvar i embetet, oaktadt sin vägran andra prester hafva följt hans föredöme, och fler: lagligen åtskilda makar, hvilka till följd häraf ick kunnat blifva vigda till nya äktenskap, lefva m i konkubinat. Detta har åter föranledt magi straten att hos konungen göra hemställning om införande af civila äktenskap) såsom den end: utvägen att afleda de i civilt och sedligt hänse ende menliga följderna af dessa tvistigheter. (Slutet följer.)