Ingenting förmådde mig att bryta den tystnar hvari jag höljt mig; men hvarje af qvinnans si sta ord hade träffat min inbillning. Jag tillbragt hela dagen uti en viss spänning, och om aftonen då jag vid vanlig timma skulle begifva mig til promenaden, vet jag ej huru det hände, att ja; mötte m:r Leon de Valbert, som hemkom oci gaf sin jockej nå.on befallning. Han helsade på mig med mycken artighet, mer likväl icke på det utmärkt belefvade sätt, son jag annars erfarit. Följande dag, vid middagstiden, anmälde der gamla Marthoud, att Tom, m:r Leons jockej, be gärde få tala vid mig; han infördes och öfver lemnade till mig en bukett från sin herre, sor anhöll om tillåtelse att få, såsom granne, på ef termiddagen aflägga sitt skyldiga besök. Visiten egde rum. M:r Leon de Valbert, som jag emottog ganska kallt, visade i början mycker respekt och återhållsamhet; men under loppet a samtalet tog han sig mera frihet och visade, all han var fullkomligt underrättad om ailt hvad jag meddelat den gamla Marthoud och om äfven hvarjehanda annat, som hon vänskapligt tillagt Han erbjöd sig, att sjel! presentera mig tör direktören vid operan och lofvade, att jag säkert skull komma att uppträda så:om solo-dansös. — Vi skola alla bemöda oss derför, sade har till mig, i det han toys afsked. Jag afslog icke detta anbud; det var en oför. låtlig oförsigtighet. Parisiska lejonen äro endast en parodi och et! terhärmning af de engelska. Jag hade ofta i Mi lano och Wien hört talas om denna sednare ras Ett lejon är ursprungligen ett fenomen, ett mi rakel, en örundransvärd uppenbarelse i den och den societeten. Man är endast lejon genom en relativ öfverlägsenhet. Sådan är verkliga beiydelsen af detta ord. Man skapar deraf en typ för elegans, lyx och fina seder. — Allt annat är en afvikelse från dess primitiva väsende.