MES OM MON RV AA 9 han tänker spela en bhten komedi med sin far. För sin mor, majorskan Wapensköld, som hä inkommer, yppar ban sig äfven, men säger benne dock ingenting vidare om sin plan.Han har redan tagit af sig sin maskering. Imedlertjd börjar samtalet snart vända sig kring Axels böjelse för tbeatern, och han får emottaga hvarjehanda moraler af både sin mor och sin älskarinna för sin ihärdighet i denna böjelse; men besvarar dem med lekande skämt. Härunder Jåter ban sitt glada lynne spela ut i några komiska sånger, dem icke rummet nu medgifver att införa. Vi kunna dock icke neka plats för en af dem, såsom varande af en särdeles egen art, både för dess roliga meter (som är lämpad efter melodien af en polka) och dess ännu roligare innehåll. Det är en ung handelsexpedit som varit utrikes, och som talar om hur helv.. toujourt det är i Hamburg, hur ban måste formera queue för att komma in i en skräddare-butik, m. m. Och fyrverkerierna sen! Fins det maken till såna fyrverkerier? Jo i belv..! etc. Uti Hamburg har qvinnan en egen natur, Det är helv,. ändå hvad hvar flicka är toujour! När jag gjorde en gång för tolf min kur, Fick jag tjuzefyra Jan — det är helv.. till tur: De ä a!drig kalla F-n så rika Magnifika Alla! Och Keding och Lemken och Åberg från Berlin, Mina kläder ifrån Hamburg skali göra dem ruin, Öfverallt man beder: F-n anamma! Gör mej samma Kläder! Dock måste man medge att man bör ha figur, Om en frack skall kunna bli, som min bruna frack, toujour. Men han får dock icke längre vara toujourn, ty han hör fadren komma, och — han måste gömma sig, samt slutligen smyga sig ut. Det dröjer dock icke länge förra ban kommer tillbaka (åter maskerad) och Töretager sig att framför fadrens ögon spela rollen af en drucken sjöman. Härunder trakterar ban fadren med eu lång ramsa de befängdaste sjömanshistorier, den ena värre än den andra, och narrar slutligen fadren att tro honom vara hans egen son i ett föregående hemligt gifte, sin äkta, veritabla non puls ultra son, Calle Wallin, samt slutar med alt få fadrens bifall till sin åstundan att öfvergifva sjölifvet och gå in vid theatern. — Härmed slutas första akten. Under ett samtal mellan majoren och de tvenne fruntimmerna. infinner sig en gammal ungdomsvän till majoren, neml. tultförvaltaren von Wilken, Mathildas far, som va it skild från sina vänner, i många år, och nu kom för att återse dem. Åters eendets glädje är naturligtvis öfver all beskrifning. Pappa är alldeles förtjust öfver sin vackra dotter — som emedlertid, oss emellan sagdt, känner igen honom att vara ingen annan än dender gyckelmakaren Axel. Eiter mångal artigheter å ömse sidor, slå sig begge gubbarne ner och språka om hvarjehanda, då samtalet, af en händelse, kommer att vända sig omkring theatern. Majoren kuade ej låta bli att uttrycka! sin harm öfver sin sons tycke för skådespelaryrket; von Wilken tager Axels parti och börjar tala med mycken värma om skådespelarens kall och theaerns höga betydelse för sambället, så-1 som förädlande och bildande. Men von Wilkenj. (eller rättare den förklädde Axel) bar ej väll hunnit till slutet af sin långa ajologi, förrän dörrn öppnas och den rätta von Wilken inträder. Allmän konsternation och en hörseligen komik scen, der ingen af de tveune tullförvaltarne vill. förneka sig, och der slutligen msjoren utropar:l. pMine herrar! Antingen är det ni begge som äl galna, eller är det jag. S Imedlertid är Axel så klok, att han vet helt hastigt och lustigt daga sig ur spelet och af-i 1 r t r lägsna sig, innan han blifver uppläckt; men detta, för att ställa till ännu ett annat puts. Han inkommer, efter några ögonblick, förklädd till fruntimmer, och ger sig ut att vara en af maiorens gamla inklinationer, den ofvannämnde sjömannen Calle Wallins mor, samt söker plats i huset såsom hushållerska. Nytt uppträde i anledning häraf, samt flera rätt komiska situationer, föran!edda af majorens förlägenhet och barm. Sedan den unga gyckelmakaren äfven nu på en stund belt fintligt dragit sig ur spelet, inkommer han åter, men klädd som skjutspojke och begärande skjutspenningar för bushåtlerskan, som jli han skjutsat dit. Ett original till skjutspojke,2? som tjent i flera provinser, så att han talar lite!? hoprördt likasåm ett meklament,. För reksten, : — säger ban — lär jag ska vara född under en lång resa, så det kan väl hända att jag är född!g lite här och lite der. h Du får väntå på betalningen tilldess hushål-!S lerskan sjelf kommer upp, säger majoren. Ja då ska ja emellertid sjunga för herrarna la min friarevisa; likasom om Greta sjelf stoze der!n på flicken och jag stoge här och friade, en fyra,!k fem örfilshåll ifrån henne, för si ho va så argfå sint.n Ochshärpå följer Å-lfva visan, hvilken föreställer ett samtal emellan Anders och hans Greta. Den yra pulsmokaren nöjer sig dock icke med alt endast sjunga visor; ban har föresalt sig att bj spela komedi från börja till slut, och emedan j2! en komedi äfven ibland har sna allvarsamma u stunder, ställer han nu till ett litet, ehuru snart öfvergående oväder inom familjen. Fru major-.