li hamn, i hus eller på gatan, emedan polisen äf
lven då måhända gör anspråk på böter, för de
Ihon blifvit funnen på otillåtna vägar. Men —
invänder man — fe!et ligger i Författningarne.
.Jsom måste följas och tillämpas, så länge de änn
lärocgällande.--Det der låter visst bra, men mån-
Igen föreställer sig; att det tillhör en tänkande
;lembetsmyndighet, att i tillimpningen jemka ihop
sådana påbud, som stå i uppenbar strid med
hvarandra och alldeles omintetgörasden serskilda
1 fri- ochs rättighet, som någon fålt sig formligen
tillförsäkrad. För öfrigt gäller .om kongl. polis-
kammarenj-att det-derstädes: bör: gå helt lätt att
komma ifrån verkställigheten af orimliga och o-
Isammanhängande Förordningar, ty polismästaren,
som har arbiträr makt: öfver polisbetjenterne,
behöfver blott en gång för alla tillsäga dem, att
ban icke vill veta utaf: några chicanösa åtal al
den här anmärkta sorten, och dermed vore ailt
saken på reda fötter.
Upplysningsvis bör tilläggas, att de af polisen
missbandlade mångelskor nu ämna hänskjuta frå-
gan till högre -auktoritets pröfning, hvarvid man
torde få hoppas, att ett med sunda förnuftet öf-
verensstämmande resultat slutligen skall erhållas.
8 ENIRO NERE
Red. har blifvit anmodad meddela följande:
Till Redaktionen af 94:sta Aftonbladet!
Uti fortsättningen af riksens ständers revisions-
berättelse öfver granskningen af statsverkets räken-
skaper, införd i tit. tidning n:o 239, har under artik.
Krigskollegium; -Artilleri-afdelningen, 7, förekom-
mit den anmärkning, att I anseende tilldeninveck-
lade. beskaffenhet, : hvaruti. de af-art. -Tygförråds-
redogörarne afgifne räkenskaper sig befinna, anse re-
visorerne. bemälide redogörare böra allvarligen till-
hållas att, vid räkenskapernes uppgörande, till lätt-
nad för dessas granskning, noggrant följa de för-så-
dant ändamål stadfästade formulärer. -
Väl har. insändaren sig bekant, att riks. .st. rev.
i och för utöfningen af sina tillgöranden äro oanta-
steliga, och respekterar så högt som någon en institu-
tion, utgången från en af stätsmakterna, men har
bkväl svårt att öfvertyga sig, det äfven en så beskaf-
fad institution skulle ega rätt att, utan andrägande
af verkliga skäl och facta, uttala en dylik beskyll-
ning, för underlåtenhet i pligters utöfning, som den,
hvilken i ofvanstående anmärkningspunkt blifvit fram-
ställd, mot icke. allenast ue. tjenstemän hvilka här
omnämnas, utan äfven mot kongl. krigs-kollegii ar-
tilleri-afdelning, inför hvilken dessa tjenstemän redo-
viga. Då denna billiga grannlagenhet emellertid icke
egt rum, mäste beskyllningen tagas efter bökstafven,
nemligen såsom syftande å förråds-räkenskaperne i
allmänhet, -hvarföre insändaren anhåller, att å den
enda väg, som i närvarande fall. möjligen står honom
öppen; neml. :publicitetens, få framställa elt bemö-
tande, som, om icke tillfyllest mildrande förkastelse-
domen hos allmänheten, åtminstone inför personer af
mera bekantskap med ämnet, bör vara tillräckligt
tillfredsställande.
Att räkenskaperne i allmänhet öfverensstämma med
kongl. .krigskollegii meddelade formulärer, är så myc-
ket mera säkert, som de i motsatt fall icke blifvit
godkända, eller kunnat passera kongl. krigskollegii
mera sakkunniga revision; att de till ziffran äro rik-
ligt förda och försedda med: behöriga verificationer,
måste äfven få antägas, då riks. st. revisorer väl icke
underiåtit att fästa uppmärksamhet å ett motsatt
förhållande, om det förefunnits. — Återstår således
endast den invecklade beskaffenheten, hvarmed egent-
igen lärer afses. formen för persedel-räkenskapers
uppgörande, och ehuraå formulärerne icke mindre i
detta än öfriga hänseenden noggrant äro följda, så
ir det naturligt, alt en redovisning för persedlar af
Lusentals olika slag och kenämningar, i allmänbet
obekanta för andra personer, än dem, hvilka tillhöra
irtillerivapnet eller- förråds-etablissementerne, måste
örefalla riks. st. revisorer af inveeklåd beskaffenbet,
såsom gående utom ordningen af den vanliga redo-
visningen i riksdaler, skillingar och rst. Nu är det
emellertid. lt faktum, att hvarje persedel-sort redö-
Visas för sig sjelf med in- och utgående balancer,
amt. ordentliga veriflicerade debet- och credit-sam-
nandrag, utan inblandning med andra persedlar, och
å, att å hvilken dag som helst under loppet af året,
ehållningarna kunna afslutas, samt ändamälen för
ersedelomsättningen (in- -och utlefverering) uppgif-
vas. — Genom-denna method tyckes ändamålet med
I räkenskapsföring vara vunnet, neml. att göra reda
ör uppbörden! och framställa förrådets ställning åskåd-
igt och lättfattligt. — - Hvad mena således riks. st.
evisorer med Yttrandet om räkenskapernes inveck-
de beskaffenhet? eller om sådan förefinnes — från
vilken redogörare datera sig dylika förrådsräken-
kaper? —
Att kongl. krigskollegii art.-afdelning — hvars le-
amöter, utmärkta för nit och embetsmannaskicklig-
et; kanske med. mera noggrannhet än något annat
mbetsverk, följer sina underhafvandes tillgöranden
ch tjensteutöfning — skulle från art.-förråds-redo-
örarne emoöttaga räkenskaper, i allmänhet af den
At rev.-berättelsen uppgifver, är för hvar och en,
ed förbållanderne närmare bekant, icke tänkbart
ch än mindre öfvertygande, oaktadt det omilda om-
ömet utgått från sista instancen af statens reyisio-
er; och då flera af dessa redogörare, efter mångårig
enstetid, hafvit lyckan emottaga nämnde förmäns
ttryck- af belåtenhet, just med dylika räkenskaper
Mm de nu klandrade, ega de åtminstone, mot det
rande i anmärkningen, den motsvarande hugnaden
sina förmäns bifall.
Insändaren skulle ytterligare kunna dokumentera,
t vid granskningen af 48 serskilta års persedel-
kenskeper, hvardera af flere hundrade pagina,
varken i kongl. kollegium eller kammar-rätten, an-
ärkningar förekommit i något hänseende, men
rartill tiena hovis? — Oraklet har talat.
-- - DHD ER RN
fee