Han kommer från lägret; det är en af Richard
de LOrmes soldater. j
— Kom in: kom in! skrek Mathilda med fe-
beraktig styrka, jag vill veta allt!..- Richard ...
hvar är Richard? sade hon med darrande röst,
i det hon störtade emot soldaten, som syntes på
tröskeln.
Det var en af dessa krigare, som man valt af
slottets garnison, för att eskortera Richard vid
hans afresa. Soldaten var höljd af blod och damm,
och syntes dignande af mödor.
Vid hans åsyn bäfvade Mathilda tillbaka och,
gifvande tecken med handen, ropade:
— Tala, tala ... berätta allt!...
— Ack, baronessa, de första dagarne voro vi
så glada, ty, knappt anländ till marskalkens lä-
ger, blef herr väpnaren kallad till honom och
emottog genast, utan formaliteter, ett öfverbefål,
som berr de Biron redan hade ordres att till ho-
nom öfverlefnna. Endast vår chef syntes icke
mer än till hälften nöjd, emedan man sade ho-
nom, att han icke, såsom han önskade, finge tala
vid hans majestät; men tillika att konungen kände
allt hvad som rörde honom och hade sina ögon
på honom riktade. I första fäktningen, då man
slog spaniorerna och sprängde deras kavalleri,
uppförde herr vVäpnaren sig så tappert, att han
eröfrade sina sporrar — och blef kort derefter
slagen till riddare; men han åstundade mer och
skyndade för hastigt. Man hade beordrat honom,
att företaga en rekognoscering ända till klostret
Jumiege, väl försvaradt af Ligisterna, och tillse
att han kunde intaga det genom öfverrumpling:
men för denna viådliga expedition hade man ej
lemnat honom mer än femtio ryttare, hvaraf vi