Han kommer från lägret; det är en af Richard de LOrmes soldater. j — Kom in: kom in! skrek Mathilda med feberaktig styrka, jag vill veta allt!..Richard ... hvar är Richard? sade hon med darrande röst, i det hon störtade emot soldaten, som syntes på tröskeln. Det var en af dessa krigare, som man valt af slottets garnison, för att eskortera Richard vid hans afresa. Soldaten var höljd af blod och damm, och syntes dignande af mödor. Vid hans åsyn bäfvade Mathilda tillbaka och, gifvande tecken med handen, ropade: — Tala, tala ... berätta allt!... — Ack, baronessa, de första dagarne voro vi så glada, ty, knappt anländ till marskalkens läger, blef herr väpnaren kallad till honom och emottog genast, utan formaliteter, ett öfverbefål, som berr de Biron redan hade ordres att till honom öfverlefnna. Endast vår chef syntes icke mer än till hälften nöjd, emedan man sade honom, att han icke, såsom han önskade, finge tala vid hans majestät; men tillika att konungen kände allt hvad som rörde honom och hade sina ögon på honom riktade. I första fäktningen, då man slog spaniorerna och sprängde deras kavalleri, uppförde herr vVäpnaren sig så tappert, att han eröfrade sina sporrar — och blef kort derefter slagen till riddare; men han åstundade mer och skyndade för hastigt. Man hade beordrat honom, att företaga en rekognoscering ända till klostret Jumiege, väl försvaradt af Ligisterna, och tillse att han kunde intaga det genom öfverrumpling: men för denna viådliga expedition hade man ej lemnat honom mer än femtio ryttare, hvaraf vi