REVY AF TIDNINGARNA.
Den erinran, som förekom i Aftonbladet fö;
några dagar sedan, om lämpligheten att in
skränka öfverflödet i lefnadssätt, för att med der
deraf uppkommende besparingen bistå de nödli
dande i Upsala och Stockholms län, har med syn
nerlig värma blifvit omfattad af en insändare
Svenska Minerva och understödd på ett gensk:
originelt sätt. Han föreslår nemligen, att samt
lige prenumeranter på Aftonbladet måtte för dej
kommande året afstå ifrån läsandet af detta blac
och i det stället skänka medlen till de undsätt-
ningsbehöfvande. Man kan ej neka att ideen är
sinnrik, men inkomplett; det hörde nemligen na-
turligtvis till saken, att i sådant fall äfven de öf-
riga kollegerna finge göra sällskap, och framför
allt Minerva sjelf, som i förhållande till sin vo-
lym är vida dyrare än Aftonbladet, samt icke
heller meddelar dagens nyheter, och således kan
vara i första rummet umbärlig. Imedlertid kunne
vi ej bättre visa vår opartiskhet i denna sak, än
genom införande in extenso af den insända artikeln:
Till Allmänheten!
Aftonbladet för den 7 dennes innehåller en vac-
ker och t. o. m. gudfruktig uppmaning till silmän-
heten, att frikostigt bispringa de nödlidande iStock-
holms län, samt att för det ändamålet inskränka
öfverflödet i lefnadssätt, högtider och gästabud, för
att med en besparing som derigenom vunnes, kunna
mätta de hungrigan. — Detta i allmänhet föreslagna
sätt att bjelpa, är otvifvelaktigt bland alla det lämp-
ligaste, och vi våga endast något närmare bestämma
detsamma, i det vi härmedelst vördsammeligen upp-
mana samteliga Aftonbladets prenumeranter, att för
nästkommande år afstå från all njutning af Afton-
bladet och i stället anslå prenumerationsafgiften åt
de nödlidande. Beraf skulle en summa af mellan
60,000 och 70,000 rår bko komma dem till godo;
Aftonbladet hade man gifvit ärone och följt dess
anvisning att små summor, icke förslå. I betrak-
tande af vissheten att hjelpen försloge, vore försa-
kelsen ringa, och att Aftonbladsredaktören sjelf, för
ett sådant ändamål, alltför gerna skulle på ett är
nedlägga sin tidning, derom lemna hans kända oegen-
nytta och goda hjerta intet tvifvel.
En ytterligare hjelpkälla skulle likaledes upp-
komma, om aila de, som hittills vanligen hemtat sin
upplysning från stearinljus, för vintern öfverens-
kommo att bränna talgljus, och anslogo prisskillna-
den till de nödlidande.
— Post- och Inr. tidningen för i går bekräf-
tar ryktet, att den för nästa år kommer att öf-
vertagas af samme utgifvare som i år. Det är
och blir således samma urgamla Post och Inrikes.
Samma tidning lemnar ännu ett annat bevis
på att utgifvaren, (med all aktning för dess skrift-
ställaretalang) likväl alltid förblifver sig lik. Han
har nemligen i går aftryckt professor Geijers år
1829 afgifna utlåtande rörande representations-
rågan, men helt och hållet låtsat glömma, icke
olott allt hvad sedan den tiden inträffat i verlds-
-:ändelserna, och som talar för en förändrad
ifvertygelse, samt den u. veckling som ideerna i
letta ämne erhållit på de sistförflutna 43 åren,
itan ock de subjektiva skäl, som den tiden kunde
nverka på professor Geijers känsla, i följd af hans
personliga hängilvenhet för högs. Konungen, och
slutligen den vackra förklaring, som hr Geijer
vid 4840 års riksdag gaf i afseende på sin tros-
oekännelse i denna del. Med en liten smula
opartiskhet hade likväl icke dessa omständigheter
vordt uteslutas.