ålrande sämmäå ångelägenhet, men utan att komm
-Itill afgöraride. Landtdistrikternas representante
- hafva isynnerhet ifrat för denna lag, emedan de
-Iligger i deras och öfverhufvud i den demokratisk:
- I principens intresse att lätta tillfället till jord
-I styckning genom att befria denna förrättning frår
,sorenskrifvarenas deltagande och deraf härflytand
- kostnader.
I Vidare har utkommit en lag om större myn.
fi dighet för ogifta qvinnor, hvarigenom qvinnar
löfvergått från fullkomligt omyndighetstillstånd.
I hvartill hon förut för hela lifvet var dömd, så
I framt hon icke blef gift, till den grad af myn-
I dighet, som är inrymd manspersoner mellan 48
Toch 23 år, d. v. s. till att råda sig och sitt gods,
T likväl under kuratorers inseende.
Äfven blefvo ett par enskilda förslag om lika
larfsrätt för man och qvinna på sednaste thinget
I framställde, hvilka väl icke gingo igenom, men
Tlikväl utställdes till nästkommande Storthing, då
Iman väntar en Konglig proposition om en full-
ständig arfslagstiftning. Vid denna saks behand-
ling på thinget företedde sig för öfrigt den egen-
bet, att bönderne här syntes strida mot sitt eget
intresse och mot den jordaristokratiska princip,
som eljest i så många fall sticker fram hos dem,
och som har sin rot i codels- och åsädesretteno.
Förslaget hade blifvit framstäldt af bönder, och
af de trettiofyra, som röstade för detsamma, voro
de flesta bönder, medan pluraliteten, med Daa i
spetsen, hemtade sina betänkligheter mot för-
slaget väsendtligen från åsädesrettenp, eller rät-
tigheten för älste sonen, om son är till, att ode-
ladt taga i besittning föräldrarnes jord och gifva
vederlag i penningar till de öfrige syskonen. Man
får nu se hvad hemmansägarena göra, när för-
slaget nästa gång kommer under behandling.
Vidare må anföras lagen om reformer i hypo-
teksväsendet, lagen om perlfiskeriet, om upphäf-
vande af taflors (håfvens) kringbärande i kyr-
korna, om fisktionden, genom hvilken lag början
är gjord till upphäfvande af denna tunga och o-
kloka afgäld, lagen om fartygs mätning, efter
nya och förbättrade grunder, samt lagen som in-
nehåller förbud mot försäljning af lottsedlar för
utländska lotterier (allt slags inländskt lotterispel
var redan förut förbudet).
An vidare den s. k. dissenterlov, eller lagen
om dem, som bekänna sig till kristna religionen,
utan att vara medlemmar af statskyrkan ).
Genom lagen om förändringar i och tillägg
till universitelsfundatsen, hafva flera tids- och
ändamålsenliga förändringar blifvit införda i reg-
lorna för examensväsendet, de s. k. lärda värdig-
heter och universitetsstyrelse i det hela ).
(Forts. följer.)
) Denna serdeles vigtiga och af kristlig tolerans lika
mycket som af statsförfattningens liberala anda
påkallade reform i våra gamla, trånghjertade reli-
giösa förhållanden, kunde blott med stor möda
genomdrifvas, mot bondepartiets hårdnackade mot-
stånd. Det var under denna saks behandling Daa,
som modigt kämpade i spetsen för den liberala
sidan, kom att bryta mot sina fordna bundsför-
vandter, i det han, i förnuftets och den san-
na frihetens namn, protesterade mot de tenden-
ser, som motpartiet lade i dagen, och som ho-
tade att draga folket tillbaka i barbari och rå-
het, då det likväl är representantens pligt att
föra det framåt och uppåt. Daas föredrag vid
detta tillfälle kan räknas till de mest lysande från
norska tribunen. . Bondepartiet lär icke snart för-
låta henom den bergepredikan, han denna gång
höll, så mycket mindre, som han äfven motstod
partiet i frågan om länsmanslagen.
) Kanslers- och prokanslersfunktionerne äro genom
denna lag alldeles upphäfna och de gamla döda
språken beröfvade sin uteslutande rätt att använ-
das vid högtidliga tillfällen, hvaremot modersreålet
och naturvetenskapen, genom denna lag, kommit
till högre anseende. För öfrigt är denna lag enda
frukten af den för flera år sedan nedsatta kom-
mitten för reform af hela skole- och undervisnings-
väsendet, oaktadt denna kommittå utarbetat utkast
till lagar för alla hithörande brancher och dessa
blifvit genom Kongl. propositioner för sista Stor-
thinget framlagda. Lagförslagen om de lärda sko-
lorna och om en högre borgareskola behandla-
des i Storthingets kommittå, men kommo ej län-
gre än till Odelsthinget, hvilket likväl, i anseende
till dessa lagars tvifvelaktiga beskaffenhet, ej var
så mycket att beklaga.
— uno
ONGL. KOMMERS-KOLLEGIL OCH CGENR-