Af trycket har utsosmit och säjes hos LUNDEQUISE a
BAUMGARTEN (Storkyrkobrinken) och flere Bokhandiare,
å 3 Rdr bko:
Handbok i Svenska
LANDTBRUKET,
af U. il. Lundeguist.
Andra omarbetade Upplagan.
Innehåll af hvad som i denna upplaga blifvit tillökadt
utöfver hvad den förra innehöll:
(Fortsättning från J4 255)
Afdeln. III. Kap. 4. De enklaste machiner för vat-
tens uppfordrande, ger naturigt afiopp saknas; Till hvi!ken
grad dikning bör tke och verkaa deraf. Betäckta diken
af flera slag (i förra uppl. heskrefs blot stendiken), såsom
ris-, torf-; kol-, grästorisdiken.
Kap. 2. Sätt alt piantera potäter på ny plog, så att
trädning deraf undvikes. Svenska exempel på jordbrän-
ning, som visa dels att den ej förstör myllan, dels att den
är förmånlig för den milifatiizaste lera.
Kap. 3 Ängars öfversilning medelst enkel ängsbygg-
nad och konstbigenard, ealigt Patzigs method. Slottern.
Allmän regel i afseende på tiden för företagande af efter-
stlotter, så att den icke skadar återvexten, hvilken regel
också afgör frågan om nytta eller skada af betsing. Satt
att bereda brunt bö. Beqväm! sätt att göra timotej till hö.
Kap. 4. Alfvens uppluckring utan att den b!andas med
matjorden, un:er hvilka förbållanden visar sig förmånlig
och huru verkställes. Skilinad me lan träca och linda, samt
deraf beroende reglor för åkerbruket., Biocks method att
utrota qvickrot.
Afdeln. IV. Kap. 4,3. På hvad sätt man bör om-
byta utsäde. Nya påståenden om utsädets betning. Sätt
att snesa vårsäd i Småland. Apparat för torkning af trö-
skad säd: beskrifniog derpå, och försök dermed.
Kap. 4. (Voxtföljd.) Ny indelaing af det irrationella
åkerbruket, med tisligg af ett par methoder. Jemförelse
melan tvåskiftsbru: et och andra brukning:sätt. Ny indel-
ning af dt rationella åkerbruket, med tiläsg af en trede
klass, blandadt koppel- och vexolbruk. hvars fördelar fram-
ställas, och bvarå lemnas en mängd exempel. Vexelbru-
ket behöfver ej för gamla åkerjorden större arbetsstyrka,
än vanligt åkerbruk. Läran om vexternas exkrementer
vederlagd Sednare försök i afseende på vexternas olika
tillegnaude af näringsämnen. Nyere antaganden och försök
i afs. på grönskörilade vexters mattande egenskap. Bör
höstsäd e!ler vårsäd hafva öfvervigt i vårt vexelbruk. och
hvilketdera är för Sveriges klimat förmånligast? Landtbru-
kares o!ika åsigter derom. Är ett stort eller litet antal skif-
ten får vexelbruket hos oss förmånligast, med afseende på
lättheten att upptaga flera slags vexter, lättheten alt an-
skaffa gödsel, m. m.? Kunna olägenbeterna af ett mindra
antal skiften afnjelpas genom at anlägga två eller flera
ohka omlopp? Tillägg af åtskilliga Svenska exempel på
vexelbrok , samt af kritik öfver några af de förra exemp-
len. Exempe! på öfverfgång till omloppsbruk.
( Fortsättning i ett följ. nummer.)
— - ——— — — ————— Rn
5