Af trycket har utsosmit och säjes hos LUNDEQUISE a BAUMGARTEN (Storkyrkobrinken) och flere Bokhandiare, å 3 Rdr bko: Handbok i Svenska LANDTBRUKET, af U. il. Lundeguist. Andra omarbetade Upplagan. Innehåll af hvad som i denna upplaga blifvit tillökadt utöfver hvad den förra innehöll: (Fortsättning från J4 255) Afdeln. III. Kap. 4. De enklaste machiner för vattens uppfordrande, ger naturigt afiopp saknas; Till hvi!ken grad dikning bör tke och verkaa deraf. Betäckta diken af flera slag (i förra uppl. heskrefs blot stendiken), såsom ris-, torf-; kol-, grästorisdiken. Kap. 2. Sätt alt piantera potäter på ny plog, så att trädning deraf undvikes. Svenska exempel på jordbränning, som visa dels att den ej förstör myllan, dels att den är förmånlig för den milifatiizaste lera. Kap. 3 Ängars öfversilning medelst enkel ängsbyggnad och konstbigenard, ealigt Patzigs method. Slottern. Allmän regel i afseende på tiden för företagande af efterstlotter, så att den icke skadar återvexten, hvilken regel också afgör frågan om nytta eller skada af betsing. Satt att bereda brunt bö. Beqväm! sätt att göra timotej till hö. Kap. 4. Alfvens uppluckring utan att den b!andas med matjorden, un:er hvilka förbållanden visar sig förmånlig och huru verkställes. Skilinad me lan träca och linda, samt deraf beroende reglor för åkerbruket., Biocks method att utrota qvickrot. Afdeln. IV. Kap. 4,3. På hvad sätt man bör ombyta utsäde. Nya påståenden om utsädets betning. Sätt att snesa vårsäd i Småland. Apparat för torkning af tröskad säd: beskrifniog derpå, och försök dermed. Kap. 4. (Voxtföljd.) Ny indelaing af det irrationella åkerbruket, med tisligg af ett par methoder. Jemförelse melan tvåskiftsbru: et och andra brukning:sätt. Ny indelning af dt rationella åkerbruket, med tiläsg af en trede klass, blandadt koppeloch vexolbruk. hvars fördelar framställas, och bvarå lemnas en mängd exempel. Vexelbruket behöfver ej för gamla åkerjorden större arbetsstyrka, än vanligt åkerbruk. Läran om vexternas exkrementer vederlagd Sednare försök i afseende på vexternas olika tillegnaude af näringsämnen. Nyere antaganden och försök i afs. på grönskörilade vexters mattande egenskap. Bör höstsäd e!ler vårsäd hafva öfvervigt i vårt vexelbruk. och hvilketdera är för Sveriges klimat förmånligast? Landtbrukares o!ika åsigter derom. Är ett stort eller litet antal skiften får vexelbruket hos oss förmånligast, med afseende på lättheten att upptaga flera slags vexter, lättheten alt anskaffa gödsel, m. m.? Kunna olägenbeterna af ett mindra antal skiften afnjelpas genom at anlägga två eller flera ohka omlopp? Tillägg af åtskilliga Svenska exempel på vexelbrok , samt af kritik öfver några af de förra exemplen. Exempe! på öfverfgång till omloppsbruk. ( Fortsättning i ett följ. nummer.) — ——— — — ————— Rn 5