mL Of(ionmnnoAhvrBohhhhkkhtrn
THRONENOCH KÄRLEEEN )
(Sicilien 1599-)
I dagbräckningen erhöll Giovano ett bud från
prinsessan, som befallde honom att genast begifva
sig till dew af henne bebodda flygeln i palatset.
Han åtlydde befallningen i största hast, men ir-
rade sedan en timme fruktlöst omkring slottets
murar, utan att kunna dit intränga, ty på denna
vigtiga dag voro alla portarne besatte! med vakt,
som icke -tilläto någon att utan särskildt tillstånd
inkomma.
Uttröttad af fruktlösa försök, stödde han sig
med ryggen emot muren och betraktade med
förtviflans otålighet den södra slottsflygeln, beva-
kad af ett kompani utaf lifvakten, som omkring
den bildade en krets af bajonetter.
Hastigt hörde han sitt namn nämnas och varse-
blef, då -han såg sig omkring, den gamle tigga-
ren, som uti en temligen befallande ton frågade
honom hvad han gjorde der.
Giovano! beskref genast sin förlägenhet och sin
föresats, att oaktadt a!la hinder intränga uti på-
latset, der han väntades al Donna Maria.
— Jag skall blifva er ledsagare, sade tiggaren.
Giovano- bade icke tid, hvarken till förvåning
eller öfverläggning, han återhölls derföre ej af
den uti tiggarens belägenhet skenbara omöjlighe-
ten, att kunna uppfylla. ett sådant löfte, utan öf-
verlemnade sig helt och hållet åt honom, i det
han hjertiigt fattade hans hand.
— Följ mig, sade denne; med allvarsam, men
tillika mild röst. a
) Se A. M 240, 241, 243, 245; 246 och 247.