tioner från den nordiska forntiden. Vid utföran-
det häraf biträddes hr Ahlström af flera bland
lyriska scenens bästa artister, äfvensom af hrr
amatörer och kongl. hofkapellet, under hr kon-
sertmästaren Randels anförande. Denna intres-
santa tillställning var ej så talrikt besökt, som
man haft anledning hoppas, hvilket dock ej bör
afskräcka Soiregifvaren för framtida förnyande
deraf, helst då anuditoriet tycktes finna sig högli-
gen intresseradt af hvad som erbjöds. — Vi åter-
komma med snaraste till en speciellare redogö-
relse för denna Soirce.
— Hr Nygren lärer nu vara defioitift engage-
gerad vid kongl. theatern. — Bröderna Price med
silt sällskap, som i somras väntades hit till huf-
vudstaden, liktidigt med Guerras trupp, ha nu
en id uppehållit sig i Götheborg och der gifvit
representationer i pantomim, dans, m. m. —
Det omtalas att Trollflöjten kommer att återupp-
tagas på kongl. theaterns repertoir, för att gifvas
första gången till hr Strandbergs recett.
Häfdatecknaren prof. And. Fryxell lärer hafva
författat en afhandling Om svenska aristokratienn,
som tillika skall vara ämnad till vederläggning af
några af prof. Geijer i de bekanta tre föreläs-
ningarne uppställda satser. (Figaro.)
—
— I den uppsats rörande de Flonska arfvet,
som på begäran intogs i detta blad, JE 244, åbe-
ropades ett bref från herr hofkamerern Ingelgren
och ett af honom lemnadt vittnesmål, hvilket
ansågs böra lända till mycken upplysning i denna
sak. Red. har derföre förskaffat sig del af käm-
nersrättens andra afdelnings protokoll öfver vitt-
nesförböret med herr hofkamrer Ingelgren, hvil-
ket hölls den 44 dennes, och är således i tillfälle
att meddela besagde vittnesmål. Det afgafs i
närvaro af förre garfvaren C. G. de Flons: om-
bud, förre studeranden C. J. Ekeblad. De frågor
ombudet önskade få af herr hofkamrern besvarade
hade afseende på ett af bonom år 1828 skrifvet
bref rörande de Fionska arfvet, och finnas jemte
sjelfva brefvet intagne i nyssnämnde uppsats uti
M 244. Vittnesmålet Jyder i protokollet som
följer:
I anledning af de uti ansökningen uppgifne frå-
gor, förklarade vittnet, att det efter en så lång tids
förlopp icke kunde erinra sig hvad som i den om-
förmälda brefvexlingen skall afhandlats. Man hade väl
för vittnet för några dagar sedan uppgifvit,attsedan en
nära slägtinge till vittnet, guldsmeden Lange, boende i
Wexiö, derifrån skrifvit till vittnet rörande ifråga-
varande arf, vittnet derpå samma dag skall svarat,
att vittnet skulle tala med någon här i Stockholm,
sem, efter vittnets förmodan, afsett framlidne öfver-
ståthållaren baron Edelereutz och derjemte skall haf-
va tillkännagifvit, att han skulle se till hvad som
kunde göras, blott vederbörandes fullmakt hit upp-
sändes; men vittnet försäkrade nu, att det icke sjelf
sett detta bref eller viste sig hafva meddelat nämnde
svar; att vittnet icke hade sig nägot det ringaste be-
kant, huruvida öfverstäthåilaren Edelereutz i lifstiden
ägt någon kännedom angående nämnde arf, samt att
vittnet icke kunde minnas sig hafva bekommit någon
fullmakt eller andra behöfiiga handlingar för beva-
kande af något arfsanspråk, hvilket således af vittnet,
vid derom skeende närmare efterfrågan, lärer blifvit
ansedt utan ändamål, derom vittnet troligen under-
rättat herr de Flon, som efter egen uppgift samma
år hitkommit och besökt vittnet.
I anledning häraf erinrade ombudet, att de Flon
tillställt guldsmeden Lange en fullmakt för att till
herr hofkamreraren uppsändas och af honom i nämn-
de ändamål begagnas, hvars mottagande af vittnet,
på grund som förut var uppgifven, bestreds:
Vidare tillkännagaf vittnet, att det icke kände
hvarken om någon del af meranämnde arf kommit
öfver till riket e!ler om några penningar i och för
detsamma blifvit utdeldte, eller ens, bvarom ombudet
nu framställde fråga, att öfverstäthållaren Edelcreutz
i lifstiden kunnat i afseende härå meddela upplys-
ning, samt att villnet för öfrigt icke kände några
personer, hvilka haft eiler hafva kunskap om ifräga-
satta arf.
Ombudet inlemtrade bärefter transsumt af ett bref,
derå fanns intyg, att detsamma blifvit de Flon af
guldsmeden Lange tillställdt, lydande denna handling
som följer:
För dödsfall skull varder härmed erkändt och un-
der edsförpligtelse intygadt, att här inneslutne och
med våra sigiller försedda bref är detsamma, som hr
Carl Gustaf de Flon i vår närvaro erhöll af guld-
smeden hr J. A. Lange i Stockhotm, och hvilket hr
Lange, förut bosatt i Wexiö, erkände vara detsam-
ma, hvilket han i Juni månad 4828 bekommit från
sih halfbroder hr hofkarareraren Ingelgren rörande
de Flonska arfvet. Stockholm den 4 Oktober 48453.
J. C. Forslund. fanjunkare. (Sigill). E. Gustaf Ling,
spannmålshandlande., (Sigill). .
(Här fö!jer i protokollet det i ingressen redan om-
nämnda, i biadet förut intagna brefvet från hr hof-
kamerer Ingelgren.)
— en
CHARTA SIGILLATA.
Då genom Kongl. Förordningen den 9:de Maj 1835
I det hlifvit fäörardnadt att dan cam Sålt läcserendam
(Insändt.)
