THRONEN OCH KÄRLEKEN ). (Sicilien 1599.) IV. Palermos murar bära spår efter de olika fältslag, som turvis inkräktat denna stad, hvars minnesvårdar vittna om många beherrskare. Ifrån den högsta punkten af staden upptäckte man en otalig mängd af tornspiror, obelisker och smala klocktorn, hvilka på långt håll syntes hopträngda, såsom axen på ett åkerfält; både göthisk mohrisk och grekisk byggnadskonst hade här upprest och sammanblandat sina spiraler, sina arabesker och sina med löfverk prydda, jettestor: blomsterliknande pelare. Ruiner af romerska amfiteatrar och palatser österländska tempel, till och med af Dionysi gamla löpbanor framställde derunder för öga sina af tiden mer eller mindre svartnade murar Hvart och ett af dessa folkslag hade, likt Etna som ömsom gör fruktbärande, ömsom ödelägger det omgifvande landet, skänkt Sicilien några lyckliga dagar i utbyte mot hela år af uppror och förvirring, och på stenen inristat tilldragelserne vid dess eröfring, som de trodde evig, men som icke en gång kunde behållas åt deras barn. Det var imedlertid en lycklig ingifvelse, ty de lemnade icke allenast efter sig minnesmärken oct ruiner, utan en helgedom, hvarvid de med: hela sin själ kunde fästa sig. Öfver dessa domer, ku poler och pelare trodde man sig ännu se greker nas vällustiga inbillningskraft, de första kristnas tro, .mohrernes ridderliga ifver och medeltiden: heroiska krigareanda sväfva, alla de hädangångnes själar tycktes irra omkring dessa ställen, förbytta till foglar med nästen i tornen, eller lätta krypvexter i murarne. Kungliga palatset i Palermo var icke annat än en besynnerlig blandning af de olika slag af byggnadskonst, som star far ; 00 . . dens öfriga byggnader erbjödo; och dess särskilda ) Se ÅA. AM 240, 241, 243, 245 och 246.