THRONEN OCH KÄRLEKEN )-
(Sicilien 1599.)
I,
Detta fruntimmer var af majestätisk växt, ful
af ledighet och behag, hennes kropp, hvars yp
piga oeh harmoniskt utbildade former förrådde
de fina och behagliga konturer, som tillhöra ung:
domen, syntes likasom sväfva fram, då hon gick
så fulla af behag och värdighet voro hennes rö-
relser.
Hon var helt och hållet svartklädd, endast hen-
nes ansigte, hals och armar, som voro af en blän-
dande hvithet, syntes genom den med blommor
broderade slöjans genomskenliga väfnad. Det en-
da, som stack af emot den dystra färgen på hen-
nes svarta klädning, var hennes hvita näsduk
och handskar, tillika med ett armband af silfver,
som omslöt hennes venstra handled; hennes hän-
der voro. behagfullt korslagda öfver bröstet, för
att qvarhålla den öfver hennves ansigte nedfällda
slöjan. Då hon liksom fruktade alt sätta sina satin
beklädda fötter på den af solen upphettade sten-
läggningen, gjorde denna svårighet henucs gång
ännu lättare, så att hon nästan syntes sväfva fram
öfver denna brännande väg. a
Utan att i likbet med kammarjungfrun röja
någon tvekan, gick hon rakt fram till Giovano,
som nu uppeböll sig i sitt lilla tält. Ehuru den-
ne, oaktadt den entla klädseln, med fullkomlig
takt urskiljde den okändas höga rang, blef han
dock ej derigenom förlägen, utan erbjöd den ädla
damen plats på bänken, men hon förblef stående
) Se A. JB 240.