Article Image
Peyragai blifvit skjuten. Generallöjtnanten La moriciere sjelf hade mel tre bataljoner af 6:t lätta regementet på ångfartyg afgått, för att un derstödja honom, och två bataljoner af 3:dj lätta regementet skulle genast följa efter på ing fartyg. ÖOfverste S:t Amand bade måst utryck: från Orleansville, för att söka bekämpa de äfver i denna trakt af Abd-el-Kaders anbängere upp viglade Araberna, och öfverste Gery i Mascar höll sig äfven färdig att marchera. Allt visar ait i nästan hela landet upproret mot fransmänne: är i full gång. Prins Ludvig Napoleons frigifvande synes var säkert. Prinsen skall nu efter fem års vägran till följd af sin sjuklighet, samt för att gör: slut på general Montholons, öfverste Parquins oc! andra sina medbröders i olyckan långvariga li danden och uppoffringar, vara besinten att un derteckna ett löfte till att resa till Amerika oci aldrig utan franska regeringens medgifvande åter komma till Europa. Man anmärker, att under Juliregeringens fem tonåriga fred har Frankrike på sina fästninga och slott hyst flere förnäma fångar än under hel: Napoleons konsulat och kejsartid. Den uitramontanska parisersidningen LUnivers) påstår, att det är herr Rossys micsion angående jesuiter-angelägenheten, som nu vållat uppresnin garne i Kyrkostaten. Denne man skall fordor hafva tillhört Carbonari-förbundet, och hans be gagnande såsom underhandlare har åter uvpplifva de upproriskes hopp. Tidaingen beskyller fran. ska regeringen, att alltid med vilja begagna sig af dylika medel, för att oroa andra regeringai och, väcka söndringar i grannstater, m, m. Åtta nya pärer äro utnämnda, men ingen de: puterad deribland. SPANIEN. Progressisterna hafva nu beslutat, alt åter taga del i municipalvalen, från bvilka de, som mar vet, afbållit sig alltifrån Olozagas fall. På börser hade nästan alla affärer afstadnat, i följd af der afgift af 4 proc., som blifvit lagd på statspapper: transaktioner. I Barcellona hade 42 personel blifvit afrättade, som skola hafva deltagit i röfveri. General Breton har utfärdat en förordning som ålägger dödsstraff för äfven alla de som här bergera en röfvare. En förändring i den högre förvaltningspersonalen inom statsrådet bar ägt rum. (,Statsrådet, motsvarar icke hvad vi här i Sverige kalla statsrådet, utan är en myndighet, under ministeren.) Oaktadt de förhöjda skatterna, bankens förskott och al:a finansreformer, är regeringen nu åter : stor penningeförlägenhet. Ifrån Valladolid inberättas, att man väntar infall af emigrerade spaniorer från portugisiska gränsen, och provincial-regementet hade afmarcherat dit uti il-marcher. I Valencia bade garnisonen stått under gevär i 48 timmar, utan att man fått veta anledningen ITALIEN. En insurrektion har d: 23 Sept. utbrustit i Rimini i Kyrkostaten, men redan efter några dagars förlopp (d. 27) åter blifvit qväld genom militärstyrka. Vid ett bollspel hördes piötsligt ett skott såsom signal, hvarpå beväpnade män rusade på militären, afväpnade den, och bemäktigade sig sedermera regeringslokalen och de allmänna kassorna. Skott vexlades, hvarvid flere personer föllo å ömse sidor. En provisorisk regering inrättades 0. s. v. Allt detta tog dock, såsom vanligt med rörelserne i Italien, ett snöpligt slut såsom nyss nämndes. Ett par kardinaler samlade trupper, och läto dem rycka på Rimini, som d. 27 om morgonen åter befann sig i påfliga regeringens våld. Det lärer lyckats de fleste kompromeiterade personer, att innan dess rädda sig genom flykten. De som blifvit gripna lära väl presterne snart slagta. Påfliga regeringen har pu utfärdat tre högs! märkliga förordningar. I den ena förbjudes lökare att besöka sjuka, som icke irom tre dagar efter insjuknandet låtit kalla prest; i den andra förbjudas vetenskapliga sammankomster, i den tredje inrättandet af jernvägar uti kyrkostaten. Samtidigt med de från Italien ankomna underrättelserna om det nya upproret i kyrkostaten innehåller den i Paris utkommande Revue Independante en af Giuseppe Mazzini undertecknad artikel, med öfverskrift Italien, Osterrike och Påfven, hvari en sådan rörelse förkunnas såsom nära förband. I denna skrift vänder sig den bekante italienske agitatorn till Frankrike och StorMEKKA ENSE Er NN ONE a TONAR EN

16 oktober 1845, sida 2

Thumbnail