torde vara så öliverniadt, opetankt eller ens tvif-
velsamt, som mången ansett det, torde några ord
böra yttras om den afkastning som detsamma, ef-
ter sannolik beräkning, kan komma att gifva, för
alt på samma gång vederlägga det lösa påståen-
net, alt vinsten skulle blifva ringa och tillika
förklara, hvarföre just utländska kapitalegare kun-
na blifva hufvudsakligast de, som erbjuda sig att
utföra företagen.
Det är naturligt att man i detta afseende, lik-
som i allmänhet angående nyttan af jernvägssy-
stemet för Sverige, icke kan stödja sig på be-
stämda sifferberäkningar: ty dertill fordrades vida
fullständigare statistiska upplysningar om orternas
inre rörelse och handelsförhållanden, än vi här i
landet äge. I alla fall beror den framtida jern-
vägstrafiken här af några förbållanden, som ej så
litt kunna på förhand bedömas, nemligen: af den
mer eller mindre styndsamhet och beslutsamhet,
hvarmed jordbrukaren inser, att han bör frångå
det hittills brukliga skjutsandet och långväga fors-
landet, minska sina hästar och dragare till blott
det som är nödigt för e!t kraftfullt åkerbruk, i
sammanhang dermed göra ladugården mera till
hufvudsak, begagna sin hemledighet till att väl
sköta landtbruket, som nu så ofta försummas, —
och till husslöjd, i stället att spilla sin tid, helsa
och bista egendom, på ständiga utfärder: af de
större industriidkarnes förmåga att inse och be-
gagna alla de ekonomiska fördelar, som jernvägs-
transporterna erbjuda, icke endast genom den di-
rekta afsändningen, utan genom den utveckling
som transporternas säkerhet och snabbhet kunna
erbjuda dem inom handelns och kreditens områ-
den; slutligen af det handels- och näringssystem,
som Sverige i framtiden antager och de förän-
dringar i ryska rikets handelspolitik, som förr
eller sednare måste inträda. Men man har dock
alltid ett temligen säkert stöd för sina omdömen
i de resultster, som visat sig i andra länder, och
hvilka, i samma mån som förhållandena närma
sig i likhet till Sveriges, kunna anvisa en sanno-
lik berikningserund. Ati i detta afseende taga
de amerikanska jernvägarne till rättesnöre, hvilka
visserligen, i fråga om anläggningskostnaderna,
närmast likna de svenska, torde likväl ej vara
rådligt. Amerika är ett land, som, till följd af
den der rådande fullkomliga näringsfrihet, är i så
ofantligt framskridande, att det vore för mycket
begärdt, att dermed jemnföra ett annat, som
står under det snart sagdt mest utsträckta för-
myndaresystem i verlden, och der icke endast
nya inrätlningar, utan äfven förbättringars be-
gagnande i de redan befintliga, bero af de bestå-
ende gamlas medgifvanden, kollegial-utlåtanden
och regeringsbeslut: ofta fattade under inflytelsen
af betänkligheterna, att rubba de närvarande för-
hållandena, äfven om man inser det otillfredsstäl-
lande i dessa. Deremot erbjudes oss en vida
sannolikare jemförelsegrund i de tyska jernvägar-
ne. Det är väl sannt, att transporten af resande
i Tyskland är betydligare, än den gerna på lång
tid kan blifva i Sverige; men hvad gods och ef-
fekter beträffa finnes onekligen ett mera liknande
förhållande, i synnerhet i de trakter der skogs-
och jernhandteringen utgöra, utom jordbruket,
de hufvudsakligaste näringskällorna å landsbygder.
Då man nu finner, att en del af de tyska jern-
vägsanläggningarne, hvilka dock kosta betydligt
mera, än det hvartill de svenska, som man skulle
lämpa efter de mindre dyra amerikanskas mönster,
torde komma att uppgå. t. ex. den så kallade
Nordbanan (kejsar Ferdinands) 42 tyska millång,
den emellan Berlin och Stettin 47 mil, emellan
Leipzig och Dresden 45 mil, emellan Dässeldorff
och Eiberfeld 37, mil, Wien och Gloggnitz 40
mil, Bonn och Cöln 4 mil, m. fl. och hvilka
samtligen, i de första åren (1844, 1842) af sin
tillvaro, icke syntes lofva stor rörelse, likväl re-
dan förlidet år lemnat en räntevinst åt aktie-
egarne af ifrån 4 till 6 procent, och den emellan
Macdeburgz och Leipzig, 435, tyska mil lång,
ända till 9 procent; så torde man med temlig
visshet kunna innan kort tid, för de svenska på-
räkna åtminstone 4 till 5 procent, heldst som
förlagskapitalet icke på långt när kommer att blifva
så stort som för de utländske, och dagliga om-
kostnaderna äfven blifva jemförelsevis betydligt
ringare. Att deremot vänta det inkomsterna ha-
stigt skulle kunna uppgå mycket deröfver, vore
alltför lättsinnigt, då utan allt tvifvel landets na-
tur och klimatet göra att en lika hastig utveck-
ling af de industriella krafterna i vårt land, som
i de sydligare, icke får väntas.
Det är dock naturligt att då i Sverige kapita-
terna äro högst ringa, jemförde med dem som fin-
nas i andra civiliserade länder, samt otillräckliga
för landets vanliga behof, och räntan i följd deraf
vanligen utgör minst 6 procent i affärer; då för-
lagsräntor måste beräknas till 8 procent och der-
öfver, så torde svenska kapitaler till en början
icke kunna påräknas till något större belopp, utan
måste förnämligast förväntas blott till en liten
del från personer, som af patriotism nitälska för
företaget. Utländska kapitalister deremot, och
särdeles de engelska, som åtnöja sig med lägre
ränta, ofta af endast 3 till Z procent, hvilka äf-
ven af erfarenheten känna Jernvägarnes förmåga
att i ett land väcka slumrande krafter och till-
godogöra vanvårdade tillgångar, särdeles när det
gäller länder, i hvilka jordbruk, industri och
handel kunna så utvidgas, som i Sverige, desse
kapitalister kunna måhända här använda sina
penningar, med full beräkning på en vacker fram-
tida fördel, ökad i mån af landets förkofran. Denna
fönlbafnan hvilken måste unnkamma så väl an