NÅGOT I ANLEDNING ÅT FRÅGAN OM JERN VÄGARS ANLÄGGANDE I SVERIGE. Tredje artikeln. Sedan möjligheten och fördelen af jernvägsy: stemets begagnande äfven i vårt land blifvit åda. galagde, skola sidooch kommunikationslinier, : mån af behof, mer och mer komma att anläggas Härtill skola troligen äfven svenska kapitaler användas; då kostnaden jemförelsevis blir mindre betydande samt aktierne få låg valör, och lokalin!ressena skola mana till deltagande i sådana väsar, som för den ort de genomgå blifva af högsta vigt både under arbetstiden och sedan de kommit i gång. Sidovägarne behöfva mången gång icke byggas för ångvagnar, utan kunna förses med föga kostsamma skenor, tjenliga för mindre tunga vagnar som framdragas af hästar eller oxar, hvilka dock på detta sätt förmå transportera mångdubbelt tyngre foror än tillförne. Den första hufvudlinien skulle troligen komma att gå emellan Götheborg och Stockholm, sanno likast öfver Jönköping. Derest de gjorde undersökningarne och andra omständigheter dertill gåfvo anledning, skulle vidare en bi-linie sträcka sig från någon passande punkt på bufvudlinien, t. ex. Jönköping till Skåne, hvarest sannolikt flera sidoinier snart komma i fråga. Dessutom är det all anledning, att de intressen, som en gång fäsiat sig vid de begge stora hufvudvägarne, inse att vinsten af dessa förökas genom ett ändamålsenligt utfördt jernvägssystem, ifven i andra delar af riket; och de skola således säkert företaga eller gynna en del andra jernvägsanläggningar, hvilka efter alla anledningar böra lofva landet stor framtida nytta och anlägsarne en skälig vinst: såsom t. ex. en serskild sidolinie ifrån Sundet, genom det sädesrika Skåne till det skogrika Blekinge; en jernväg från Dalelfven till Westerås och från Örebro till Wenern, hvilka sedan snart torde framkalla en sammanbindning emellan Örebro och Westerås; en