att nattetid den presterliga Simplon-tidningens
tryckeri förstördes; det var omöjligt att få reda
på gerningsmännen, och undersökningen miste
nedläggas; det första, det nya statsrådet företog
sig, var att åter upptaga detta mål, och det ge-
nom en embetsman, som ännu icke uppnått den
i lag stadgade ålder. De oberwalliska friskaror-
nas organiserande fortfor, och den i Siders inrät-
tade oberwalliska regeringen fick i hemlighet äga
bestånd, bredvid den lagliga i Sitten. Denna un-
derhöll förbindelserna med luzernerpartiet, och
hade nu till uppgift att bringa regeringen från
vacklande till afgjordt konservatif. Man utsprid-
de det ryktet, att regeringen var i fara och den
lagliga krigsmakten eller beväringen opålitlig, samt
sökte sålunda att rättfärdiga de oberwalliska fri-
skarornas organisation och förökning. Barmanska
partiet predikade fridsamhet; ungschweitziska var
förbittradt, men förhöll sig stilla, och presterska-
pet hade svårt att finna förevändning för ett an-
grepp. Man sökte då reta det unga Schweitz till
resniog. Tre raedlemmar deraf lönnmördades,
och en fjerde försvann, och på samma gång ut-
spriddes med fart det ryktet, att ungschweitzarne
marcherade i slutna kolonner mot regeringens
residens Sitten. Statsrådet tror eller låtsar tro
det, uppbådar en del af beväringen och ger re-
sten varningsorder; missnöjet öfver denna tunga
för landtfolket riktas mot ungehweitzarne och
barmanska partiet. Ett urtima storråd samman-
kallas, man ropar att uppror utbrustit i la Bal-
maz i Unterw. och att gammal- och ungschweit-
zarne der kämpat med hvarandra; man låter röra
stormklockorna , uppbådar hela beväringen och
sätter ett krigsråd vid sidan af regeringen. I deita
råkade två oberwalliska herrar låta undfalla sig
det yttrandet, att 300 af landtstormen från hans
zent och 4000 friskaringar,, som nu kallades fri-
villige, redan voro på väg till Sitten. Det unga
Schweitz hade dereroot ännu icke organiserat nå-
gra friskaror, men töfvade ej att göra det sedan
ryktet om rörelserna i Oberw. ankommit till Un-
terw. Under befäl af hr Joris ryckte ungschweiizar-
ne mot Sitten och inträffade der den 28 Aucusti
4845. Moritz Barman och berr Torrent gingo
dem till mötes och bådo dem vända om. De
giorde så, och konservatisterna märkte att de ru-
stat för bittida och marcherat för sent. Stor-
rådet valde ett nytt statsråd, den liberale Tor-
rent, i stället för herr Cocatrixz, som på flera sätt
kvmprometterat sig, beväringen hemskickades och
allmän amnesti utfärdades, med undantag blott
för lönnmord. Storrådets session slutades med
ett andragande af Moritz Barman, hvilket väckte
en allmän sensation och tillika visade liberala
partiets goda afsigter fast ringa kraft. Han upp-
trog nemligen en skildring af den förbistring och
demoralisation, som rådde i landet, visade hur
fåfängt det vore att försöka bota dem, så länge
folkets hölls i okunnighet, pålagorna ojemnt för-
delades och presterna kunde trotsa landets all-
männa domaremakt, och han hemställde derföre,
att en ny författning för folkundervisningen och
fördelning af försvarskostnaden måtte utarbetas,
samt undantagsdomstolarne upphäfvas. Storrådet
vidtog äfven itskilliga förbättringar i detta bän-
seende, och ordning och förtroende började åter
infinna sig. Men de gamla ätterna och presterna
lemnade landet ingen ro. Luzernerpartiets emis-
sarier, hvaribland Bernhard Meyer och Philipp
Segesser, syntes åter i Oberw. På ena sidan till-
ställdes oväsen af några ungschweitzare, från den
andra börjades lönnmorden. Vid laglig undersök-
ning om dessa, utreddes att prestpartiet uppgjor!
en proskriptionskomplott, som skulle verkställas
af partiets anhängare och hade till ändamål de
förnämsta medborgarenas af motpartiet undanröd-
jande. De förra oroligheterna började nu ånyo.
Det unga Schweitz förebrådde barmanska partie!
inkonseqvens och svaghet, sökte bhjelpa sig sjel
och begagnade nödvärnsrätten. Oberwalliserna be
drefvo sitt spel allt mer och mer öppet, motsat
serne framträdde allt skarpare och skarpare, ocl
striden mellan den gamla och nya tiden framstoc
allt klarare; partierna benämnde sig nu det gaml:
Schweitz och det unga. Sådant var tillstånde
i Wallis vid början af 4844. (Forts. följer.)
— — — ———— 2!
—0e—
aM MUS sm JA 0 SA AV ÅR MKV