0 MPR JATLUTIDIRUCL 101 aCH 13 HDHeptetaDer Ifoekon
en utförlig berättelse angående ett i kgl. poliskam
maren emot förre handelsbokhållaren Carl Gusta
Paulin åtaladt svekfuilt förfarande, bestående deruti
att han, som i medlet af Juli månad åtagit sig at
.iför min räkning anskaffa ett för en tillernad fastig
hetshendel behöfligt lån å 4000 rdr b:ko, emot mil
med källarmästaren E. Johansons och hofslagaren E
E. Bookmans borgen försedda revers samt serskild
hypotek af en inteckning å 500 rdr b:ko uti en an
nan min egendom, hela tiden sedermera behållit lå
nehandlingarne, utan att derför lemna mig annar
valuta, än att han tillställt mig 400 rdr b:ko kon.
tant och erbjudit mig att för återstoden taga några
klädesstycken, hvarå priset blifvit beräknadt 60 å 7C
procent öfver verkliga värdet. Då nu Paulin, med
anledning af denna berättelse, som grundade sig på
ransakningen i poliskammaren, låtit i Aftonbladet
Tför den 20 Sept. införa ett slags förklaring, deri har
med ett förvånande trots och genom de oblygaste
förvrängningar af sanna förhållandet söker urskulds
sitt handlingssätt, så och ehuru redaktionen dervid
redan anmärkt, att samma förklaring har omstän-
digheterna mycket emot siz, tror jag mig likväl böra
för egen del möta den med några ord, dels för den
I händelse någon, som icke läst den föregående arti-
keln, skulle låtit förvilla sig af Paulins sanningslösa
uppgifter, och dels på det jag må äga tillfredsställel-
sen att hafva inför allmänheten så framhållit industri-
riddaren, att andra må kunna vakta sig för sådana
äfventyr, som det jag bedröfligtvis iråkat.
Paulin påstår först och främst, att jag icke äskade
lånet för något egendomsköp, utan för andra påträn-
gande penningbehof. Det kan visserligen vara allde-
es likgiltigt för hvad ändamål lånet erfordrades, dä
Paulins illfundiga beteende derigenom icke det rin-
gaste förändras; men jag vill dock nämna, att mina
egna borgensmän, när lånehandlingen aflemnades till
den för mig och dem då okända industririddaren, de
tillsade honom att lånet var bestämdt för egendoms-
handel, och jemväl efter upptäckten af hans planer
sökte förmå honom att antingen lemna ordentiig va-
luta för reversen eller återställa densamma, sjelfyve
förnyade sin utsago för honom att penningarne voro
afsedde för en fastighetshandel, hvilket för öfrigt till-
fyllest vitsordas af protokollerne i målet och ytterli-
gare kan styrkas af egendomens säljare.
Dernäst uppger Paulin, att han genast vid hand-
lingarnes emottagande lemnade mig förskottsvis 40
rår b:ko, dem jag skulle sagt mig behöfva till hus-
nållsuppköp för dagen. Härmed förhåller sig så, att
de 400 rår, som Paulin i afräkoving å det reversera-
de beioppet hiitills utgifvit, icke på en gång erhöl-
los, utan först efter det han flera gånger bade utöf-
ver den bestämda tiden uppehållit liqviden och jag i
anledning deraf börjat ana oråd, bekom jag vid ett
tillfälle blott 40 rår. Då, för att närmare utforska
bonom och för att rädda hvad räddas kunde, begär-
de jag alt till en begynnelse få halfva summan, och
när han härpå icke ingick, nedsatte jag ytterligare
beloppet, men med enahanda resultat, tills han stut-
ligen, på min förnyade anhållan att åtminstone be-
komma så mycket han för tillfället kunde undvara,
hade den oblygheten att öfverlemna mig de 40 riks-:
dalerne, dem jag endast mekaniskt mottog. Efter
denna händelse insåg jag nödvändigheten af att fort-
farande söka uttaga hvad möjligt var att erhålla, och
sålunda afitvingade jag honom tillsammans 400 rdr,
men härmed var det ock slut. — Hvarföre Paulin lå-
ter påskina, alt jag var i så stort behof af den ifrå-
gavarande ringa summan, kan man lätt begripa. Han
vill nemligen med denna uppgift, äfvensom med den
föregående, att lånet aldrig var ämnadt till inköp af
en egendom, liksom förringa lånehandlingarnes sä-
kerhet och dymedelst ursäkta sitt prejeri i anseende
till den risk, affären skulle kunna tillskynda honom.
Jag hoppas doek, att hans beräkning i detta fall
misslyckas, sedan jag nu fästat uppmärksamheten på
rätta motivet till densamma. .
Vidare antydes i Paulins uppsats, att jag i vitt-
nens närvaro förklarat mig beredd att, i stället för
kontanta penningar, taga kläde, som han sedermera
skulle realisera. Ett dylikt förklarande har jag icke
någonsin afgifvit, trotts de åberopade vittnesintygen,
hvilka, att döma af hvad förut ty värr inträffat med
personer af Paulins egenskaper, han måhända är nog
lycklig att kunna framhafva. Den gången han till-
ställde mig den sista penningposten, men ej förr,
yttrade han väl, att han ville för återstoden lemna
kläde, och jag tycker mig äfven minnss, att han sa-
de sig redan hafva gått i författning om varans an-
skaffande; men jag accepterade ingalunda hans erbju-
dande, utan skyndade i stället till mina borgensmän
och, så påkostande det än var, underrättade dem om
sakens hela sammanhang, hvarpå de genast åtföljde
mig till Paulin och sökte, fast förgäfves, beveka ho-
nom att låta affären återgå, mot det jag gaf tillbaka
de uppburna 400 rdr b:ko och dessutom ersatte ho-
nom för hans hafde besvär.
Lika ogrundadt och förmätet, som allt det andra,
är Paulins förebärande, att det af honom först ut-
gifna recipisset annullerades och det nya, som inne-
håller att redovisning skulle ske ,efter öfverenskom-
melse, utfärdades med afseende derpå, att kläde skulle
lemnas i stället för kontanter. Sanna förloppet är
följande: Då jag gaf ifrån mig reyersen, medföljde .
ej straxt det omtalta hypotheket eller intecknings-
handlingen, utan fanns denna endast åberopad på
reversens baksida, hvarimedlertid jag hade lemnat
samma handling åt en annan person att söka
derpå negociera upp penningar, i den händelse
Paulin icke kunde anskaffa sådana. Kort derefter
begärde Paulin att erhålla äfven hypotheket, utan
hvilket, som han sade, affären icke kunde uppgöras,
och den andra personen, som, enligt hvad jag seder-
mera fått veta, handlade i samråd med Paulin, och
nu skyltar som vittne på recipisset, tillställde honom
också hypotheket utan någon min formliga tillsägelse.
Nu var det, som jag fann försigtigheten bjuda mig
att af Paulin utkräfva ett nytt recipisse, lydande äf-
ven på hypotheket, som jag fruktade eljest kunde gå
för mig alldeles förloradt, hvarföre jag ock bad ho-
nom om ett sådant bevis och till min stora glädje
jemväl erhöll det, utan att jag då hade någon reda
på de der orden: efter öfverenskommelse, emedan jag
svagt kan läsa skrifvet och derföre endast hörde Pau- g
lin föredraga innehållet.
Alt det af Paulin beräknade priset å klädet an-s
selts med 60 å 70 procent öfverstiga det gällande,
vill han färklårga An? Jat oäft Aff Värdan: man ratt AFI C
to ww na