al(religiös) sinnesrubbning, och denna utsago tyckt olpå visst sätt äfven här bekräfta sig. Dock skull man lika mycket vara färdig att tro, det Blomber; i fullt medvetande af sin vådliga ställning, iaktto len viss försigtighet i besvarandet af de frågor, sor Ihans pastor samt consistorii ombud med domstoler Ibegifvande honom förelade. Synnerligast röjdes dett tli hans ihärdiga undvikande att med ett rent ja elle iInej bestämdt uttala sina förkastelser af kyrkans lä -Iror; hvaremot han med särdeles ordrikhet och upp räknande af de mest olikartade bibelspråk slingrad sig undan ett kathegoriskt bejakande eller förnekand af de honom förelagda spörsmålen. I Blomberg är född i Orsa Finnmark 1817; kor lvid 44 å 43 års ålder tll komm. Sefström i Bjur låker och derefter till Westerås, hvarest han blef sitt yrke utlärd, hvarifrån han sedermera begaf si till Fahlun. Intygen om hans uppförande denna ti äro af just icke särdeles berömande art, utan snara re tvärtom. Bosatt 4840 i Mora, började han de Igenast med läserisammankomster och öfverdrifyvet nyk Iterhetsifrande; gjorde äfven några utfärder till Hel Isingland, men först efter sin sista färd till Alft: päåsktiden detta år kom han på Erik-Jansenismen oci blef en dess apostel. Dock hade han ej någon gång efter egen utsago, haft den äran att träffa Eril Jansson,. De hufvudsakligaste satserna i hans lära och som han äfven vid tinget vidhöll, kunna hänfö ras till följande hufvudpunkter: 4:0 Bibeln är trosnorm, och Upsala mötes beslu bestämmer ingen viss statsreligion. Lutherska lärar är falsk, ty Luther står aldrig nämnd i bibelnp hvaraf äfven följer, att denna läras predikare ärc själamördare och djeflalärare. 2:o Tron, hvilket begrepp dock Blomberg icke närmarc bestämmer, gör ensam menniskan salig, och för alt få denna, behöfves hvarken bättring eller ånger, utan är lätt att vinna för den som vill; kommer ofyanefter. 3:0 Ben denna tro eger är fullkomligt syndafri och kan, så länge han hafver densamma, icke i något synda; är äfven fri från arfsynden. Troende föräldrar afla utan synd födda barn, och blifva dessa barn derföre en helig säd, delaktige och i Christi härlighet inneslutne redan här på jorden. 4:0 Den gudstjenst, som nu i kyrkorna eger rum, är onödig att bevista, ty den troende kan ej deltaga i syndabekännelsen. Säger sig ock Blomberg icke vara enm fattig, syndig menniska, utan tvärtom rik — rik i nåden af Christo. För öfrigt gäller om våra kyrkor och deras församlingar, hvad i Hez. 16 säges om Juda bergkyrkor och bergaltaren, hvadan ej heller Gud bor i dem, utan endast djefvulen. Den troende är ej heller i behof af något särskildt helgadt rum för sin andakt. Kring dessa hufvudsatser hvälfva sig alla Blombergs villfarelser, hvilka sålunda äro rakt stridande mot all christendom. Numera begagnar han äfven bränvin och andra starka drycker, förklarande att han förut var förledd af Lutherska presterna och deras djefvulska nykterhetsskrifter. Dock var det ej begärelsen, ty någon sådan finnes icke mera hos honom, som förmådde honom härtill, utan endast önskan att med eget exempel visa de förut vilseledda det oskadliga deri. Femte bönen kunde ej bedjas af honom, som ingen skuld hade, hvarföre ock ordet oss, i denna bön bytes i dem, ty vi skola alla bära hvarandras bördan, sålunda bedja för dem, som ännu ej troende blifvit. I öfrigt var naturligt, att Blomberg såsom sändningabud i Christi stad äfven bar Christus i sitt hjerta, likasom Aron bar Israeliternas namn på sin sköld och sitt hjertan; hvarföre ock Blomberg förerädesvis var syndafri och bans med hustrun sammanaflade barn en helig säd. Så väl Blombergs sinnesbeskaffenhet som ock de omständigheter, hvilka vid ransakningen förekommo, ;af häradsrätten anledning att med tillämpande af congl. brefvet d. 9 Mars 4826 till sundhetscollegium ;fversända alla till detta mål hörande handlingar, ch skall utslag först efter nämnde collegii ytterligare ttrande meddelas. Detta häradsrättens beslut lärer wafva gifvit Blomberg anledning att vid återvändanjet UN nanvev uriuniterande säga till ätskilliga: Sen nu, att min lära är rätt! De tordes icke döma nig; annars hade de gjort det nog. Snart är jag fri gen,, — Under hela ransakningen förhöll sig den nklagade ganska lugnt, och tycktes med hrinnande fvertygelse uttala sina förvillande läror, ehuru, såom ofvan är närandt, alla hans ur bibeln hemtade evis vore utan sammanhang och reda, staplade uppå varandra. Den talrikt samlade menigheten, hvarbland endast få, 3 å 4, anses vara hans tysta anängare, syntes fullkomligt uppfatta allt det haltande ch okristliga i Blombergs framställningar. : Slutligen må anmärkas, att Blomberg förgäfves ;kte till en del bestrida de angifvelser, herr doktor vedelius i sina rapporter lemnat, utan blef han ge: om vittnesintygena dertill förvunnen. (T. f. F. L. kostens —ÅXe