— Utdrag ur ett bref från Småland — — -
Under en resa i denna provins har jag nyligen ha
tillfälle se ett par prof af ovanlig konstfärdighet hc
en bondhustru, hvilka ytterligare bestyrka den gam!
iakttagelsen, att personer af allmogen i vårt land
sällan utmärka sig genom naturlig skarpsinnight
och ovanlig fallenhet för handaslöjder. Det var nem
ligen 2:ne fina och vackra thebordsdukar samt et
stycke möbeltyg, alltsammans rödt och hvitt, väfd
af en ung bondhustru, enkan Maria Christina Eriks
dotter i Hult af Hesselby socken, Jönköpings lär
efter Ekenmarks väfbok, helt och hållet på egen hand
utan att hon haft någon, som undervisat henne
detta konstiga väfnadssätt, mer än sjelfva boken, ef
ter hvars anvisningar hon äfven sjelf låtit förfärdig
sin väfstol. Den ena thebordsduken var omgifven af c)
bård af trän, och sjelfva spegeln var fullsatt med solda
ter, som skyldrade gevär. Midt på duken lästes: Lefv
Konung Oscar den förste! och öfver hvarje solda
stod ordet hurra! Den andra duken hade lik
bård, men spegeln var fullsatt med blommor. Pi
möbeltyget voro inväfda flere af de figurer, som fin
nas på plancherna till den förutnämnda väfboken
och alltsammans var ganska väl gjordt. Den ifråga
varande bondhustrun äger flere hemmansdelar, si
att hon är förmögen, hvarföre hon icke begagnar sir
konstfärdighet för att derigenom förskaffa sig in.
komst, utan blott väfver för sitt nöjes skull åt sit
sjelf, och till present åt en och annan vän eller be.
kant. Hon berömmes i orten, såsom beskedlig och
örständig, och har ej låtit sin förmögenhet eller um
gänget med ståndspersoner, af hvilka flere besöka
1enne och äfven se henne i sina hus, förleda sig at
rångå bondedrägten eller den gamla benämningen
Mor,, den hon vanligen reklamerar, i fall någon ti-
ulerar henne Madamo.