Pa SS
då raskt bredvid marskalken, som ännu mer för-
bittrad öfver denna djerfhet icke kunde hålla sig,
utan sade högt att det icke var ädelt, aft öfver-1!
raska drottningen med sådana olagliga rop, ochli
att man bedrog sig, såvida man trodde att kun-
na med makt tvinga regeringen. Hr Altuna sva-l
rade då, i samma ton, att hvad det passande, detl
ädla och högsinnade angick, deputationen ickelc
tog lektioner af någon i verlden; för 44 dagarll
gedan bade man vid audiensen icke sagt ett ordl!
om provinsens angelägenheter och besvär, ty manls
visste att skilja emellan drottningens person, som
man älskade och vördade, samt de ansvarige per-
soner, med hvilka man ägde rättighet att strida!
angående sina uti den ännu gällande lagen af öl
Oktober 4839 beverade rättigheter. Röd i synenlt
af vrede svarade då Narvaez den deputerade, vid l
hvars sida nu äfven hans meddeputerade ställt 4
sig, att han ej borde förgäta att drottningen hade 3
en här, som i tio år slagits för hennes rättighe-
ter och i nödfall skulle strida i 55 år ännu; och?
fick derpå det stolta återsvaret: Min herre, Gui-
puzcoas representanter hafva älven stridit under
Isabellas fana, om de ock icke begärt någon be-
löning för offren af sin egendom och sina famil-
jer. Hvad som i en framtid kan hända oss, det;
kunna vi icke mer förfäras öfvers. Narvaez ba-l.
de derpå måst göra ett slut på tvisten, genom.
ett undskyllande svar; men drottningarne, som
funnit hans handlingssätt i deras närvaro högst.
opassande, skola hafva gifvit honom en vink att.
med sig ingå i stadshusets sal och der förebrått:
honom hans obetänksamhet; hvarefter drottnin-
gen upprörd visat sig åter på balkongen och Ma-
ria Christina kastat på församlingen en innehbålls-
rik blick, som upptogs med höga bifallsrop.
TYSKLAND.
I Steinbach i Baden invigdes den 34 Augusti.
den minnesvård, som der blifvit upprest åt Er-
win von Steinbach, Strassburger-Mänsters arki-
tekt. Frimurare-samfundet i Strassburg stod 1l:
spetsen för högtidligheten och till detsamma slöto:
sig deputerade från logerna i Metz, Nancy, Basel,
Mannheim och Stuttgart, jemte en mängd högre
embetsmän i Baden, bland andra presidenten i
deputeradekammaren Bekk. Man höll tal till
den forntida muraremästarens minne och om fri-
murerie!s syften, men, till följd af det för festen!
utfärdade programmet, utan alla politiska eller
religiösa anspelningar.
PREUSSEN.
Kommunalordningen för Rhenprovinsen är nu
från regeringen utfärdad, men väcker allmänt
missnöje i provinsen. Man förklarar der att
denna författning bar en afgjordt byråkratisk
yanda och icke röjer tecken till någon syftning
våt ett fritt kommunalväsende i germaniskt-hi-
ystorisk mening, utan är ett alster af modern
polis- och embetsmannastyrelse,. Förmynder-
skapssystemet herrskar i allt; borgmästare och
rådmän få icke mera väljas af borgerskapet i stä-
derna, utan komma att tillsättas genom landrå-
det; detta är borgmästarens förman, 0. S. Vv. —
Man tror ej denna ordning komma att linge ega
bestånd.
ITALIEN.
Hvar ny vecka, berättas det från Rom, ser
mean nya bedröfliga prof på förbittringen emellan
de frisinnade och stationära partierna, och för-
följelserna inom Anconas område, samt i och om-
kring Forli, Bologna, Ferrara och Ravenna, blifva
mer och mer hätska. Till och med i handel och
vandel vill den liberala befolkningen icke mer
hafva någonting att beställa med andra än lika-
sinnade, hvarpå vederbörande varseblifvit de
,mest öfverraskande bevis... Försåtliga mord
börja åter bli allmänna; dock försäkras att re-
geringen är på sin vakt och den hemliga poli-
sen skaffar sig så mycket mer att göra, som
flera personer ibland sjelfva rörelsepartiet i
,tysthet lemaa polisen handräckning, och med
ptillbjelp af det för dem välbekanta teckensprå-
yket utspana skyldiga och göra oskyldiga miss-
ptänkta, inom kretsar, som för polisen hittills va-
rit fräömmande(!) — Straxt efter midten af Au-
gusti hölls i Rom en utomordentlig Kardinal-
kongregation hvari man rådslog öfver ifrågava-
rande tillstånd; följande natt häktades omkring
200 personer, som voro misstänkta för sina po-
litiska tänkesätt.
TURKIET.
Man vet nu temlizen noga huru Riza Pascha
blifvit störtad; bland hans minga öfriga fiender
har egentligen Ulemaspartiet beredt hans fall,
och såsom mellanperson begagnades en af Sultans
bröder, hvilken hos Sultan berättade en mängd
handlingar af Riza, som ej vittnade till favoritens
fördel, men som föreföllo Sultan alldeles otro-
liga. Sultans bror hade sålunda nära nog talat
förgäfves, och skulle säkerligen ej ha undgått den
fåfängt anklagade favoritens hämnd, då Fetbi
Ahmet Pascha ankom, och Sultan på det strän-
gaste fordrade hans yttrande öfver sanningen ian-
klagelserna mot Riza. Fethi Ahmet Pascha be-
jakade allt hvad prinsen sagt; och Sultan beslöt
genast Rizas afsättning. Menp, frågade nu Sul-
tan, hvarför har jag ej fått veta detta förr? —
Derföre, svarade Fethi Ahmet, p,att ingen har
någonsin förr lyckats få audiens utan i Riza par
schas närvaro.
Till följd af dessa upplysningar har Sultan, i
sammanhang med besluiet om Rizas afsältning,
anbefallt att hvar och en Pascha skall hädanet-
ter få enskildt företräde om han så begär, och
Illa har ett ecset rum blifvit utsedt i seralien.