STO CIO LIT
Utländska tidningarna med dagens poster med-
färde underrättelser från Paris af den 4, London
d. 2 och Hamburg d. 5 dennes.
FRANKRIKE.
Franska tidningarna beklaga sig öfver, att på
femton år ännu aldrig en sådan politisk torka va-
rit rådande i journalismen, som nu. Alla pole-
miska ämnen äro förvissnade, och en fullkomlig
apathi råder hos den offentliga opinionens orga-
ner. De nödgas fylla sina spalter med vidlyftiga
beskrifningar om saker, som eljest säkert icke i-
frigakommit att vidröras annorlunda än med nå-
gra radersjtillkännagifvande. Till denna kategori
kan räknas hertigens af Nemours resa, som nu
j
med alla de af myndigheterna hållna tal och her-
tigens svar meddelas, alldeles såsom reste konung
Ludvig Filip sjelf genom sitt rike.
Under detta politiska qvalm har den nu först
officielt meddelade traktaten emellan Frankrikel
och Marocko, afslutad i Lalla Maghrnia, och da-
terad den 48 Mars d. å., kommit som ett sval-
kande regn. Som af traktatens dato synes, så
borde man tro, att den är den först afslutade,
hvilken Marockos kejsare vägrade att ratificera;
men en del påstå, att den ej är densamma, utan
att den blifvit antedaterad, med afsigt, för att!
fördölja de eftergifter, som franska regeringen
måst, naturligtvis såsom det heter i följd af en-l
gelska kabinettets jalusi, medgifva. Hvad som
är säkert är, att af alla de stora handelsför måner,
som traktaten skulle erbjuda franska nationen,
finnes ingen enda i traktaten omnämd; och detta
gifver anledning till en mängd betraktelser af
pressen. Nekas kan det ej heller att England,
om det drifvit genom hela fredsslutet på detta
sätt, lyckats att betaga Frankrike alla de hufvud-
sakligaste materiella frukterna af kriget och blott
lemnat det qvar de chimeriska politiska fördelar-
na. Imedlertid skryta de ministeriella bladen öf-
ver det ovanliga, att sultanen, i sin egenskap af
kalifa, erkänner Frankrikes rätt icke allenast tilll
den jord, som det lagt under sitt herravälde i A-
frika, utan äfven till sjelfva muselmanniska be-
folkningen, hvilken i traktaten kallas undersåter,
rajas, af fransmännens kejsare, samt att franska
herraväldet öfver alla stammar i lilla och stora
öknen erkännes.
Hr Guizot hade återkommit till Paris och e-
mottagit sin portfölj.
Hertigen och hertiginnan af Nemours hade an-
ländt till baden vid Cauterets i Pyrenäerna; en
målare reser med, för att afteckna högtidligheter-
na i Pamplona.
Hertigen af Rianzares var i Bagneres de Bi-
gorre, hvarifrån han skulle afresa till Spanien
för att ledsaga sin gemål, Maria Christina, till
Rom.
Ifrån Oceanien lät det så till vida väl, att in-
ga nya upprorsförsök förmärkts; men en del af
befolkningen förblifver ännu i sina förskansade
läger vid Panavia och Papenoo. På Marquesas-
öarne hade Nuka-Hiva-stammen mördat fem fran-
ska soldater, af hämnd öfver att böter blifvit den
ålagd för en kreatursstöld; men franska befälhaf-
varen har låtit tillfångataga och afrätta stammens
öfverhufvud, Pakoko, och landsförvist de öfrige
som deltagit i mordet.
I Dänkirken lagade man sig till att högtigligt
blotta den franske sjöbjeltens Jean Barts kolos-
sala staty.
Ifrån Isle de Bourbon har underrättelse kom-
mit om ett nederlag, som engelska och franska
marin-trupper gemensamt lidit vid Tamatava på
Madagascar. De hade varit 530 man starka, och
landsatta ifrån två korvetter; men föllo i ett bak-
håll och måste draga sig tillbaka med stor man-
spillan. Följande dagen lyckades det likväl dem
att till en del uppnå deras mål, som var att brin-
ga i säkerhet flera europeiske köpmän och deras
egendom.
SPANIEN.
Hufvudstaden var den 23 och 24 Aug. lugn
och en del bodar öppnade, sedan de personer
af handelsklassen, som vid och efter upploppet
häktades, blifvit försatta i frihet emot borgen.
Deremot berättas i enskilda bref, att sinnena äro
i full jäsning. Afven i Barcellona råder mycken
oro, liksom i hela Catalonien. I Santa Pau hade
invånarne satt sig emot uppbördsmännen, som
sökt uttaga skatterna efter nya beskattningslagen,
hvarvid det kommit till blodsutgjutelse emellan
militären och folket. General Concha har afrest
från Barcellona, efter att dessförinnan vidtagit
åtskilliga mått och steg i förs ande anda; och