STO CIO LIT Utländska tidningarna med dagens poster medfärde underrättelser från Paris af den 4, London d. 2 och Hamburg d. 5 dennes. FRANKRIKE. Franska tidningarna beklaga sig öfver, att på femton år ännu aldrig en sådan politisk torka varit rådande i journalismen, som nu. Alla polemiska ämnen äro förvissnade, och en fullkomlig apathi råder hos den offentliga opinionens organer. De nödgas fylla sina spalter med vidlyftiga beskrifningar om saker, som eljest säkert icke ifrigakommit att vidröras annorlunda än med några radersjtillkännagifvande. Till denna kategori kan räknas hertigens af Nemours resa, som nu j med alla de af myndigheterna hållna tal och hertigens svar meddelas, alldeles såsom reste konung Ludvig Filip sjelf genom sitt rike. Under detta politiska qvalm har den nu först officielt meddelade traktaten emellan Frankrikel och Marocko, afslutad i Lalla Maghrnia, och daterad den 48 Mars d. å., kommit som ett svalkande regn. Som af traktatens dato synes, så borde man tro, att den är den först afslutade, hvilken Marockos kejsare vägrade att ratificera; men en del påstå, att den ej är densamma, utan att den blifvit antedaterad, med afsigt, för att! fördölja de eftergifter, som franska regeringen måst, naturligtvis såsom det heter i följd af en-l gelska kabinettets jalusi, medgifva. Hvad som är säkert är, att af alla de stora handelsför måner, som traktaten skulle erbjuda franska nationen, finnes ingen enda i traktaten omnämd; och detta gifver anledning till en mängd betraktelser af pressen. Nekas kan det ej heller att England, om det drifvit genom hela fredsslutet på detta sätt, lyckats att betaga Frankrike alla de hufvudsakligaste materiella frukterna af kriget och blott lemnat det qvar de chimeriska politiska fördelarna. Imedlertid skryta de ministeriella bladen öfver det ovanliga, att sultanen, i sin egenskap af kalifa, erkänner Frankrikes rätt icke allenast tilll den jord, som det lagt under sitt herravälde i Afrika, utan äfven till sjelfva muselmanniska befolkningen, hvilken i traktaten kallas undersåter, rajas, af fransmännens kejsare, samt att franska herraväldet öfver alla stammar i lilla och stora öknen erkännes. Hr Guizot hade återkommit till Paris och emottagit sin portfölj. Hertigen och hertiginnan af Nemours hade anländt till baden vid Cauterets i Pyrenäerna; en målare reser med, för att afteckna högtidligheterna i Pamplona. Hertigen af Rianzares var i Bagneres de Bigorre, hvarifrån han skulle afresa till Spanien för att ledsaga sin gemål, Maria Christina, till Rom. Ifrån Oceanien lät det så till vida väl, att inga nya upprorsförsök förmärkts; men en del af befolkningen förblifver ännu i sina förskansade läger vid Panavia och Papenoo. På Marquesasöarne hade Nuka-Hiva-stammen mördat fem franska soldater, af hämnd öfver att böter blifvit den ålagd för en kreatursstöld; men franska befälhafvaren har låtit tillfångataga och afrätta stammens öfverhufvud, Pakoko, och landsförvist de öfrige som deltagit i mordet. I Dänkirken lagade man sig till att högtigligt blotta den franske sjöbjeltens Jean Barts kolossala staty. Ifrån Isle de Bourbon har underrättelse kommit om ett nederlag, som engelska och franska marin-trupper gemensamt lidit vid Tamatava på Madagascar. De hade varit 530 man starka, och landsatta ifrån två korvetter; men föllo i ett bakhåll och måste draga sig tillbaka med stor manspillan. Följande dagen lyckades det likväl dem att till en del uppnå deras mål, som var att bringa i säkerhet flera europeiske köpmän och deras egendom. SPANIEN. Hufvudstaden var den 23 och 24 Aug. lugn och en del bodar öppnade, sedan de personer af handelsklassen, som vid och efter upploppet häktades, blifvit försatta i frihet emot borgen. Deremot berättas i enskilda bref, att sinnena äro i full jäsning. Afven i Barcellona råder mycken oro, liksom i hela Catalonien. I Santa Pau hade invånarne satt sig emot uppbördsmännen, som sökt uttaga skatterna efter nya beskattningslagen, hvarvid det kommit till blodsutgjutelse emellan militären och folket. General Concha har afrest från Barcellona, efter att dessförinnan vidtagit åtskilliga mått och steg i förs ande anda; och