ji bjuda Ull att undersöka, huruvida sjellva Deskyl -Iningarne äro grundade. EN VIGTIG KOMMUNIKATIONSLINEA. Till: Redaktionen af Aftonbladet! Enär alla, som enligt anmodan vitsordat de ol: I genheter, hvilka vid Qvicksund försvåra kommun Ikationen emellan Södermanland och Vestmanland Jega befogenhet att förvänta sig någon underrättels Thuru dessa intyganden begagnats, hvilket ock tvi velsutan interesserar en hvar, som nödgas blottstäl! sig för berörde olägenheter, så anhålles det tit. be näget måtte uti sin tidning lemna plats för följande lUppgift om ifrågaställd förbättring af passage öfver Qvicksund. Sedan H. M. Konungen, Rikets d. v. Storamira af ett Tumbo församlings sockenstämmoprotokoll t 6 Okt. 1839 täckts i nåder taga kännedom om al männa missbelåtenheten med denna passagens hittill: varande beskaffenhet samt anbefalit undersökning oi förhållandet, blefvo de uti berörde dokument omföl mäldte uppgifter ytterligare bestyrkte medelst soc kenstämmoprotokoll från Råby, Rytternes, Eskilstun stads samt Klosters och Forss, Näshulta, Wallb, Hammarby, Sundby, Barfva, Jäders, Kjula, Thors hälla stads och lands, Öija, Husby Rekarne, Svedy Österåkers, Lundby, Skuituna, Dingtuna, Julita sam Stora Malms församlingar, äfvensom med betyg a kustinspektoren herr öfversten och riddaren J. I LjungsYärd i Nyköping och af hr postinspektoren I J. Herkepce vid Strömsholm, och uppgifter från pa storsembetena i Gillberga och Lysta samt Mantorp församlingar. Dessa handlingar intyga: 4:0 att vägen öfver Qvick sund är den emeilan Nyköpings och Westerås lä allmännast begagnade; 2:0 att detta sund vid inträf fande storm ofta under flere timmar och stundon dygn icke kan passeras; 3:0 att deraf mångfaldig obehag och mycken tidspillan föranledes, särdele marknadstiderna, då trafiken är i högsta måtto liflig 4:0 att både lif och egendom äro derstädes ej sälla blottställde för vådor; 3:0 att passagen öfver sunde vårtiden merendels flere veckor stänges af stark ström 6:0 att vid sådant förhållande en betydlig omväg om kring hela Galtfjärden till Kungsöhrs farja måste be gagnas; 7:0 att postförarne, då passagen är stängd måste till fots bära den nog tunga postväskan frär Qvicksund antingen 4 mils väg till Strömsholms post kontor eller V. mils till Skyttinge postgård, hvilke hindrar postens ordentliga gång, och både under öf verfarten på en liten båt, samt särdeles på den skog. bevexta Nyckelön, kan leda till osäkerhet i vårder om postväskan; 8:0 att allt detta ganska skadligt in. verkar på kommunikationen cmellan de båda land skaperna; 9:0 att det fördenskull är för det allmännt af synnerlig vigt, att dessa olägenheter, hinder oct vådor blifva på statens bekostnad afhjelpte på de sätt, som både för vägfarande och den vid Qvicisunq ej sällan också hindrade sjöfarten finnes tjenligast 40:0 att en sådan åtgärd enhälligt önskas. I anledning häraf anmodades Rekarne-häraden: fullmäktig vid riksdagen 1840—44 att begära anslag af statens medel till den brobyggnad, hvarmedels! olägenheterna, enligt allmän förmodan, endast kunna afhjelpas; men motionen härom förföll, emedan kostnadsförslag ej hunnit afgifvas innan målet kom under Ständernas pröfning. Enligt det till följd af nådig befallning d. 27 Jan. 1842 afgifna betänkandet erbjuda sig till landtkommunikationens förbättrande 3:ne utvägar: 4:2 att anlägga en sluss öfver södra udden af sundet för segelfarten, och en rörlig bro öfver slussen, samt en fast bro öfver sundet för landttrafiken, hvilket beräknades till en kostnad af 470.700 rdr; 2:a att med en fast bro, lagd på pålar, förena en rörlig bro öfver sundet, till tjenst för så väl sjösom landttrafiken, kostande 48,260 rdr, inhberäknade 22,200 rdr för den muddring, som för ernåendet af en obehindrad segelfart ansägs äfven vid följande alternativ vara behöflig; 3:e att anlägga en mera ändamålsenlig färja öfver sundet på 2:ne bredvid hvarandra placerade pontoner, hvarmedelst landtkommunikationen skulle förbättras, utan att sjöledens nuvarande beqvämlighet i något afseende derigenom minskas, och beräknades kostnaden till 2,3500 rdr. Dokumenterna angående denna sak jemte derom tillika infordradt särskildt utlåtande blefvo d. 7 Okt. 1842 öfverlemnade till Konungens befallningshafvande i Nyköpings län, som i öfverensstämmelse med höglofl. landshöfdingeembetet i Westerås anser en förbättrad kommunikation vara af behofvet påkallad, och enär Konungens befallningshafvande i anseende till mångfaldiga vigtigare åligganden ej kunnat verkställa dess afsigt att hos Regeringen göra framställning om anslag dertill af allmänna medel, ingafs sistl. ir af enskild person underdånig ansökning derom. Häröfver har K. M. nu i nåder resolverat, att som en ifrågaställd brobyggnad skulle, oberäknad stor kostnad, medföra hinder för den vid Qvicksund mera vigtiga sjöfarten, kunde anslag af statens medel ej dertill beviljas, men att de uppgifna elägenheterna böra genom en förbättrad färjinrättning afhjelpas. Enär det är alldeles ofeibart att det sker som bör ske, eger man således nu förvissning derom att kommunikatioren emellan de bäda landskaperna skall söras obehindrad, om ena — Då Red. lemnar plats för följande insända beättelse förnyar den sin ofta framställda erinran att installt måtte fogas om anskaffande och tillhandaållande af nödiga räddningsmedel vid de många inmm hufvudstaden befintliga bryggor och vattenhämtliNdecfällan dar man kan hefara att Alvaelkelen ga