fruktan för beslag på sina fartyg och laddningar I Nordamerika troddes att Mexikanerna skull komma att bedrifva kriget hufvudsakligen genon kaparebref. Någon rustning till: lands mot de egentliga stridsäpplet Texas, afhördes deremot icke på gränsen var lugnt öfverallt. I Texas hissade Förenta Staternas flagga för första gången den 24 Juli. En lagstiftande församling var i hufvudstadei Galveston sysselsatt med stiftandet af en grund lag, hvilken helt och hållet skulle få Nordameri kansk form. Blir krig, så troddes Mexikanerna låta 30,00( man rycka fram emot texanska gränsen, och frår Förenta Staterna skulle general Taylor och öfver ste Tviggs tåga till Texas. Inom denna stal fanns ock ännu ej mer än 300 man nordameri kanska trupper. Också var krigsförklaringen änn endast indirekt kungjord, nemligen genom mexi kanska sändebudets nedläggande af sina funktio ner; men det formliga krigsmanifestet väntade ofördröjligen. Det stora engelska jernångfartyget med propel ler, Great Britain, hade för första gången anländ till New-York den 49 Augusti, efter en fart frår Liverpool af 44 dagar och 24 timmar. SYDAMERIKA. Med köpmansskepp har man från La Plata un derrättelser till midten af Juni, enligt hvilka Ro sas skall hafva gifvit efter för engelska och fran ska konsulernas föreställningar och upphäft beläg ringen af Montevideo, med vilkor att en ny pre: sident måtte väljas i Uruguay, med uteslutande af såväl Oribe som Rivera från kandidaturen. ed