fruktan för beslag på sina fartyg och laddningar
I Nordamerika troddes att Mexikanerna skull
komma att bedrifva kriget hufvudsakligen genon
kaparebref. Någon rustning till: lands mot de
egentliga stridsäpplet Texas, afhördes deremot icke
på gränsen var lugnt öfverallt. I Texas hissade
Förenta Staternas flagga för första gången den 24
Juli. En lagstiftande församling var i hufvudstadei
Galveston sysselsatt med stiftandet af en grund
lag, hvilken helt och hållet skulle få Nordameri
kansk form.
Blir krig, så troddes Mexikanerna låta 30,00(
man rycka fram emot texanska gränsen, och frår
Förenta Staterna skulle general Taylor och öfver
ste Tviggs tåga till Texas. Inom denna stal
fanns ock ännu ej mer än 300 man nordameri
kanska trupper. Också var krigsförklaringen änn
endast indirekt kungjord, nemligen genom mexi
kanska sändebudets nedläggande af sina funktio
ner; men det formliga krigsmanifestet väntade
ofördröjligen.
Det stora engelska jernångfartyget med propel
ler, Great Britain, hade för första gången anländ
till New-York den 49 Augusti, efter en fart frår
Liverpool af 44 dagar och 24 timmar.
SYDAMERIKA.
Med köpmansskepp har man från La Plata un
derrättelser till midten af Juni, enligt hvilka Ro
sas skall hafva gifvit efter för engelska och fran
ska konsulernas föreställningar och upphäft beläg
ringen af Montevideo, med vilkor att en ny pre:
sident måtte väljas i Uruguay, med uteslutande
af såväl Oribe som Rivera från kandidaturen.
ed