Man skall finna riktigketen al dessa pasiaenden genom att betrakta förhållandena i England, Holland, Belgien, en del af Frankrike och flera andra länder, der fabriksväsendet visserligen är drifvet till sin högsta potens och gifver flera millioner menniskor sysselsättning, men der också den största olikhet i de skiljda folkklassernas vilkor och det djupaste menskliga elände visa sig, bredvid den glans och makt, som rikedom, ofta nog förvärfvad genom arbetarnes svett och alltför illa lönade ansträngningar, medföra. Säkert är i alla fall, att antalet af de personer, som falla fattigväsendet till last och behöfva andras understöd, är mycket större på de ställen, der fabriksfliten har upprest sina talrika verkstäder, än der, hvarest inbyggarne huvudsakligen sysselsätta sig med åkerbruk eller andra mindre fabriksmessiga arbeten (se härom Villeneuve-Bargemonts skrift: Economie politique chretienne, och de jemnförelser, som der äro anställda mellan de fattiges antal samt mellan den åkerbrukande och den industriella klassens förhållanden i Europas olika länder, 2:dra delen, pag. 8 och 9). Men denna sida af saken har stor vigt, när fråga är att i någon hög grad utvidga fabriksverksamheten i ett land, som ännu ir långt ifrån alt kunna producera brödföda åt sina inbyggare, och der folkökningen sannolikt, det oaktadt, skall tilltaga i starkare progression, än tillvesten på de näringemedel, som landet sjelf kan frambringa. Det vore derföre önskligt att de, som ideligen tala om vigten af att, till hvad pris som helst, utvidga fabriksrörelsen i Norge, och som hålla före, alt ingen uppoffring för detta ändamål, hvarken från statskassans eller konsumentens sida, kan anses för stor, ville allvarligt betrakta saken från denna synpunkt. De skulle derigenom, och genom att skaffa sig en någor-! lunda klar öfversigt af fäderneslandets näringsgrenar och förhållanden i deras helhet, måhända komma till den öfvertygelsen, att en starkt utvidgad och genom öfverdrifvet höga tullbestämmelser eller andra dylika, konstlade medel framkallad fabriksdrift är en tvetydig fördel för oss, helst då den till på köpet är grundad på förar-. betandet af råimnen, som icke finnas i landets eget sköte, och att det således torde vara rådligast att framgå med varsam försigtighet vid öfverflyttningen af alla slags verkstäder af detta slag till oss. Imellertid skulle det föra kommitteen för långt från dess egentliga värf och derjemte fordra en framställning, som blefve för vidlyftig för ett kommittcutlåtande, om man här ville inlåta sig i någon utförlig undersökning om detaljerna af de ofvan antydde åsigterna. Kommitteen skall likväl tillåta sig alt i korthet tillägga ännu ett par anmärkningar. Kommitteen antager, att vårt lands folkmängd, fastän visserligen ej obetydligt förökad på sednare tid, likväl är långtifrån att ännu vara för stor, till att i allmänhet finna tillräcklig sysselsättning, så vida de enkla näringsgrenar, hvilka naturen hufvudsakligen anvisat oss, drifvas med den flit och omtanka samt utvecklas med den insigt och kraft, de förtjena. Vinsten för nationalvälståndet af en klok och ihärdig verksamhet i denna rigtning skall otvifvelaktigt blifva vida större, än den, som kunde vara att vänta, om vi på en bos oss hiltills okänd fabriksverksamheis område, för hvilken vi sakna de naturliga elementerna, ville inlåta oss i en onaturlig täflingsstrid med länder, mot hvilka vi säkert icke i längden kunna uthålla konkurrensen. Visserligen är den förmån vid fabriksanläggningar, som användandet af den naturliga vattenkraften häri landet erbjuder, icke oväsendtlig; men, i betraktande af det lätta och, företrädesvis i England, föga kostsamma begagnandet af ångans väldiga kraft, har den likväl kanske mindre vigt, än vid första ögonkastet kunde synas. Den uppväges derjemte fullkomligt af de vida förmånligare omständigheter, i hvilka sådana anläggningar i andra afseenden befinna sig i länder, der en dylik verksamhet varit idkad i lång tid, och der den, till följe af åtskilliga gynnsamma förbållanden, redan längesedan ernått en styrka och utveckling, som icke lätteligen kunna upphinnas af andra, annat än möjligen genom åtgärder, hvilka kräfva stora uppoffringar i andra rigtningar. Med särskildt afseende på det slags fabriksanläggning, hvarom här är fråga, och de svårigheter, med hvilka den skulle hafva att kämpa i detta land under konkurrens med andra af samma slag, torde det icke vara olämpligt att förklara, hvad handlanden Young sjelf af denna anledning andragit i sin förrberörde underdåniga ansökan om förhöjd tull på bomullsgarn. I England, heter det, hvarifrån det mesta bomullsgarnet införes, äro bomullsspinnerierna tilltagna i mycket större skala, än man någonsin kan vänta alt få dem anlagda hos oss, der inga egentliga kapitalister, eller åtminstone inga sådana som i England, finnas -(på ett enda at dess spinnerier produceras t. ex. mer på en månad, än Norge förbrukar på ett helt år); de till en sådan anläggning nödiga penningarna kunna derjemte i England fås för ungefär ballva räntan emot hvad bändelsen är här i landet; bränslet kostar der så godt som ingenting, emedan fabrikerne äro anlagda midt i koldistrikterna; och när nu dertill kommer, att man hos oss, utom ett högre inköpspris på bomull, måste erlägga frakt och tull för densamma, skall man säkert finna, att den nu för bomullsgarn bestämda införseltullen icke kan sätta de här i landet tillämnade boma I fll att mad! danac han