deck icke uppgifvits; samt att det af flere skäl
vore betänvklist att för mindre förseelser från re-
gemerterne skilja friska och kanske i sina bästa
år verande män, samt dymedelst för dem stänga
ulsig!erne till framtida utkomst, och fortfarande
uti deras valda leinadsyrke.
Öfver styrelsens berörde underdiniga hemstäl-
lan hafva undeird. utlåtanden blifvit afgilna ej al-
lenast at just tiekanslers-embetet utan äfven aff.
d. genera: tanterne för armöen och flottan,
samt at E. K. M. krigshofrätt, af hvilka underd.
utlåt :.ndeu -hufvudsakligen inbemtas, att justitie-
kansle.s-embe et vid jemförelse af de uti 14 kap.
7 S krigsartiklarne, 22 och 23 SS af kgl. för-
Ordningen d. 29 Juni 49855 och kyl. kungörelsen
d. 2 Juni 4837 förekomne stadgande funnit den
utstrukne karlens rättighet att föra klagan öfver
E. K. M. befallningshafvavdes beslut i fråga om
hans försändsnde till och tden för bans qvar-
stannanrde vid pisnierkorpsen redan vara bestämd,
så att något vidare stadgande i den delen syntes
justiuieXnslers-embetet ieke vara af behofvet på-
kaliadt; — att f. d. generaiadjutanterne för ar-
men och flottån ansett den regementscheferne
tilikomimavde rättigheten att ur rullorne utstryka
manskap vara högst bolöflig, för bibehållande god
militäranda bos truppen och författu:s föreskrifter
i nämnde af eeude tillfyllestgörande till förekom-
mande af missbruk, helst någon sådan uistrykning
icke egde rum förr, än den felaktiges förbå: lande
blifvit vid ma orsförhör undersökt samt att E. K.
M. krisshofrätt, instämmande i styrelsens åsigt
om nödvändigheten deraf, alt största varsamhet i
afseende på manskaps ulstrykande ur regemen-
terr ruilor iabttages, anseti någon ytterl
bestämmelse om de förseelser, för hvilka sådan
utstrykning kunde ega rum, icke erford
vilkoren derför uti ofvan åberopade fö i
voro besiimda, så att den, som ifrån rulorne
lefve utstruken skuvlie bafva ej ailenast utmirkt
sig för bderligte, sturskhet och ojpålitligt upp-
förande, utav ock derföre undergålt flere bestraff-
ningar utan att deraf låta sig rätia. Till de för-
seelser, som brrättigsde till imanskops utstrykande
ur raäliorne, borde väl, et r krigsbofrättens åsigt
räknas snatieribrott, när den felaktige blifvit
derföre evdra gå tilltalad och dömd, mer
deremot icke första resen rymning och olofligt
undanbållande från tjeostgöring med de flere uti
3 I al kgl. eirkuläret d. 26 Nov. 1842 uppräk-
nade förseelser, för hvilka, såsom varande af ren
militärisk egenskap, straff uu krigslagarna voro
bestämda; hvarutöfver något tillägg e syntes böra
ega rum; och har kri
bolrätten, efter hvars åsigt
rättigheten att bestämma om manskaps utstry-
kande ur rullerne ej borde ifrån regementscene-
ferne på annen myndighet öfverflyttas, icke fun-
nit nåcot serskildt stadgande om den utstrukne
soldatens besvärsrätt vara af behofvet påkalladt,
enär det vore uti krigsartiklarne föreskrifvet, att
den till extrajudiciel bestraffning dömde egde rät-
tighet att erbålla målets pröfning af domaren;
hvarförutan krigshofrätten på grund deraf att E.
EK. M. genom nidigt bref af den 8 Sept. 1822,
såsom allmänt lande grundsats förklarat det
vara oförenligt med den anda, hvaraf krigsman-
nen bör lifvas, det någon kunde dömas till krigs-
tjenst såsom straff, trott pionierkorpsen böra an-
ses vara en militörkorps, och ieke en straffin-
rättning.
Sedan dessa underdåniga utlåtanden afgåfvos,
har förändring uti föreskrifterna rörande detta
ämne i så måtto egt rum, att E. K. M. dels uti
2 I af det under d. B Aug. 2842 för kronoar-
betskorpsen utfärdade nådiga reglemente stadgat,
att fjerde elier s. k. soldatklassen af samma korps
skulle sammansättas af sådana enligt XI kap. 7
S i krigsartiklarne utur rullorca utstrukne sol-
dater, som vid pionierkorpsen voro för viss be-
stämd tid anställde, eller blefyo å!agde att med
allmänt arbete uttjena deras vid värfvadt rege-
mente ingångna kapitulation, dels ock, genom ni-
digt erkulärbref af samma dag förordnat, att ti-
den för sådana personers hållande till allmänt ar-
bete, bvilke derefter på grund af nämnde lagrum
från regementerne till K. AM. befallningshafvande
öfverlemnades, borde af nämnde embetsmyndighe-
ter bestämmas lika med deras återstående kapi-
tulation.
Styrelsen, som i noga öfvervägande tagit hvad
i afseende på denna fråga sålunda förekommit,
får i anledning deraf underd. förklara, att, då
grunden för åtgärden, att ur regementernes rul-
lor felaktigt manskap afföra enligt K. M. nådiga
föreskrift bör bemtas från stadgandet uti XI kap.
7 af krigsartiklarne, det vill synas, som borde
den förmån hvilken genom samma stadgande
blifvit den felande tillagd, äfven få komma ho-
nom till godo, hvilket för närvarande likväl ej
- a NV