Om det å ena sidan är samhällets rättighet att
ställa den, som genom sin brottslighet eller osed-
liga vandel visat sig vara för detsammas säkerhet
vådlig, under nödig uppsigt, synes det dock å
andra sidan vara den vådlig förklarades rättighet,
att efter en längre tids oafbrutet iakttaget väl-
förhållande varda ifrån en sådan serskild uppsigt
befriade, och då, enligt E. K. M:ts nådiga för-
ordning af d. 20 Januari 4779 en preskriptions-
tid af 2:ne år är stadgad för mindre förbrytel-
sers åtalande, efter hvilken tids förlopp desamme
således böra lemnas åt glömskan, har styrelsen
ansett att under nämnde tidrymd oafbrutet åda-
galagdt oklanderligt uppförande, jemväl böra be-
rättiga den vådlig förklarade att ej längre såsom
sådan anses, hvarom stadgandet uti 2 mom. af
förslaget intagits. (Forts. följer.)