— Med anledning af den i detta blad för de 29 sistlidne Juli införda ansökning till K. Maj af häradsskrifvaren uti Calix fögderi, E. J. Lund baum, om utbekommande af den lönefyllnad Ri kets Ständer redan 4830 för honom anslagit, ha en annan häradsskrifvare, som söker andel i d vid sednaste riksdag anslagna 6000 rdr till för bättring i häradsskrifvareoch kronofogdelöner och som icke bestrider tit. Sandbaums påstående hufvudsaken, gjort anmärkning vid bans uppgif öfver beloppet af häradsskrifvarelönen uti Torne och Luleå fögderier. Han yttrar sig som följer t häradsskrifvaren uti såväl Torneå som Lule fögderier äro 7 !3., mantal hemmansräntor indeldte Hvarje mantal räntar 2 tunnor 8 kappar korn, 2 LE 45 !v. B smör, samt 2 rdr 32 sk. banko i kontant penningar. Bifogade bevis från Torneå häradsskrif varekontor utreder, att medium af de sista 10 åren indelta lönebelopp, uträknadt efter hvarje års mar kegång, ej öfverstiger 226 rdr 6 sk. 40 rst. banko Detta medium skiljer sig obetydligt från det, son Konungens befallningshafvande vid enahanda uträk ning, år 1830, för de fem då föregående åren, er hållit och uppgifvit, neml. 204 rdr 3 sk. 3 rst. All mänt bekant är ock, att, åtminstone inom Torne fögderi, gångbara priset på spannemål och smör särdeles vid försäljning deraf i perti, varit i det när. maste likformigt med markegången, samt hvad kor net beträffar, till och med derunder höstetiderne Det är således en alldeles origtig uppgift, att härads skrifvarens i Torneå fögderi indelta lön uppgår til 350 rdr banko, då den icke en gång hinner til denna summa i riksgäldssedlar. Huru det deremot må förhålla sig med debiterin gen och indrifningen af häradsskrifvarens i Lulei lönerester, hvilken debitering tit. Sundbaum lagt til grund, äfven för beräkningen af härsdskrifvarens Torneå indelta lönebelopp, känner jag icke; men fall så skett, som uppgifvet är, bevisar sådant e annat, än att en olaglighet, den der icke bort få existera, blifvit begången, hvilken ingalunda får eller kan utgöra någon norm för en laglig rättighet. Berörde debitering tyckes dessutom vara allt för hög att kunna verkligen hafva ägt rum. Något misstas uti beräkningen och i det äberopade betyget terd således hafva insmygt sig. Sannolikt är derföre, at! de 49 rdr 47 sk. 24; rst., som uppgifves hafva be. lupit sig på hvarje mantal, och blifvit uppburne, varit riksgäldssedlar i stället för banko, då det i alls fall blifvit väl tilltaget. För öfrigt, ech om ån den orimligheten skulle hafva passerat i Luleå fögderi, att någre få indelningsgifvare, som ej presterat korn och smör in natura, nödgats erlägga betalning derföre efter nyssnämnde beräkning, så är dermed likväl icke bevist, att denna beräkning varit eller är med det gångbara priset öfverensstämmande, eller att indelningshafvaren, i fall han velat följa de in natura uppburne räntepersedlarne, för dem erhållit eller erhåller betalning derefter. Att åter af indelningsgifvaren påräkna en så hög lösen för persedJarne, är ock lika osäkert som olagligt, enär det står honom fritt, ätt de samma in natura lefverera. ÖfverTorneå den 46 Augusti 1845. H. W. Hackzell. Till denna utredning har tit. Hackzell fogat en af t. f. häradsskrifvaren i Torneå fögderi Bäckström uppgjord uträkning öfver häradsskrifvarelönen i Torneå fögderi, enligt de sista tio årens markegångspriser, utvisande den ofvan anförde summan 226: 6.40. Kan a 21 RR RT OA