benämning, icke så oäfven, då man vet att Åftonbladet är ett mycket läst blad, och således raka motsatsen till en icke läst tidning. A propos de rien, eller olästa tidningar, så vore det intressant att få höra en föreläsning af Moster öfver rätta anledningen till de närvarande dåliga konjunkturerna för vissa dageller veckoblad; serdeles Mosters eget, hvilket nu, likt filfrasen, måste äta sig sjelft, för att få lefva. Man har väl hviskat, att alltsedan den der fatala spannemålshandeln har Moster, ifrån att vara en emanciperad qvinna, visat sig devotte eller theoretiskt gudfruktig,, och att dessa bestyr uti det andeliga skafferiet hindrat Moster att följa med uti den nedre verlden. Imedlertid gör Moster rätt uti att på alla vägar söka sig utkomst; och jag förutspår, att dessa spekulationer på fonderna i högre rymder skola hafva samma påföljd, som salig presten C—ders predikningar, med hvilka det sades, att om de just icke öfvertygade någon, så vore de dock mycket nyttiga för den andeliga matsmältningen. Fortfar således, aldra nådigaste Moster, att dogmatisera, och trösta sig dermed under arbetet, att den som, enligt ordspråket, har sjelfva Erkebiskopen till morbror eller medarbetare i vingården, den kommer längst — Moster vet väl hvart? För snillet lyckas allt! dock vet jag en sak, som aldrig skall lyckas, åtminstone för Moster Minerva, nemligen att likna helgonet S:t Catharina, om hvilken legenden förmäler, att hon, såsom prof på sin försakelse, åt gräs och kunde svälta i fjorton dagar. Gutår! 5 Glaset. Aftonbladets redaktör har anmodat mig nämna, att om Moster, för att ge kredit åt sin tidning, skulle behöfva en följetongs-artikel af Albano, en uppsats benämnd: Den öfverblifna på Chartan eller Enslingen uti den stora öcknen, så kan den fås, likvisst mot 30 Rär arket. Jag, såsom fullkomligt opartisk, råder moster att i tid antaga anbudet; ty att gå längre glömd eller misskänd bland de vittra, det anser jag betänkligt, åtminstone innan anspråket om ett visst inflytande hunnit gäsa ut eller ock bottenlägga sig. Man påstår, att ingenting så mycket förslappar en för öfrigt slapp varelse och förmörkar dess vuer, som då man sjelf ser sig öfverflödig, och Just der man helst skulle vilja nyttjas; eller finner sig i position till det allmänna, såsom katten vid den heta gröten. Att vid Mosters år se sig ett rof för näsvisa recensenter, alldeles såsom en kalops eller korfkaka våldförd af spyflugor, det måste tära på en ädel själ. Men trösta sig, Moster, att du har lefvat, och godt till på köpet: samt att hvart och ett jordiskt ting har sin slitningstid, innan det bortkastas. Adiö, lilla älskvärda moster! Såsom afgudadyrkaren nedfaller för sitt träbeläte, eller kanske rättare, såsom ryssen behandlar sin S:t Niklas, så skulle jag nu vilja visa dig min attachement. Lef väl! och tillåt mig att med djupaste vördnad och kärlek framhärda Mosters lilla lydiga gosse, ALBANO. P. S. Så när hade jag glömt underrätta Moster, att jag, för hennes räkning, aflagt 40 dussin flaskor Sodavatten, hvilka kunna bekommas, allt i mån af, som de torde beböfvas. mera TOO