alt då vi svurit på symboliska böckerna, hafva vi med: detsamma också svurit på den i dessa böcker tydligen införda protest emot att anses för annat än nvillnem etc. etc. (se det föregående), såväl som emot att några symbola (dit dessa sjelfva böcer höra) eller bekännelser och andra skrifter skola hafva makt att döma, hvilken myndighet allena tillkommer den Hel. Skrift.) Hvarthän vill man då komma emot oss med åberopande af den prest-ed, vi aflagt? På hvad hafva vi väl gjort ed? Jo, på mycket, men ibland annat på det, att i religigionsämnen icke låta något annat än den Hel. Skrift leda vårt omdöme i högsta afgörandet. Och detta är ju hvad vi just vilja? Låtom oss höra hvad den så mycket omtalade Prest-eden innehåller. Den nu gällande Svenska Prest-eden låt-r, i och för kyrkans grundskrifter, på följande sätt: Jag N. N. lofvar och svär vid Gud och Hans heliga Evangelium, till hvars förkunnande jag nu kallas och antages, att jag vill städse förblifva vid den rena Evangeliska läran, sådan den i Guds ord, det Gamla och Nya Testamentets heliga skrifter, uppenbarad, genom den oförändrade Augsburgista bekännelsen samt Upsala Mötes beslut af år 21393 antagen och förklarad blifvit, så att jag hvarken uppenbarligen förkunnar och utsprider eller bemligen främjar deremot stridande läror,; 0. s. V. En svensk prest har följaktligen icke förpligtat sig att tro och lära allt hvad det kan hafva fallit på hvsrjebanda nu lefvande elier döda theologers lott, art föreställa sig om den rena Evangeliska läran; han har allenast förbundit s:g, att förblifva vid denna lära, sådan den i Guds ord (G. och N. T.) befinner sig, samt blifvit antagen i Augsburgiska bekännelsen och Upsala Mötes beslut. I detta Mötes beslut äro till efterföljd antagna: 4) Den Bel. Skrift; 2) Apostoliska, Nicenska och Alhanesii Symbola, samt den Augsburgiska Confessionen ; 3) Den religion, som i Kon. Gusta! I:s och Erkebiskopen Laurentii Petri d. ä:s lifstid samtyckt och bejakad blifvit); hvilket, såsom omfattande alla de i den s. k. Concordix-boken innehållna, af de tyske protestanterna utfärdade bekännelse-krifter, således äfven (utom de förut och särskildt uppräknade 3 hufvudsymbola och den Augsburgiska bekännelsen) lägger på prestens samvete: a) Den Zugsburgiska bekännelsens Försvar (4pologien), b) De, Schmalkaldiska Artikiarne, ec) Futheri lilla och stora Cathechismer, och d) Formula Concordie (stricte sic dicta; public. år 13?0), hvars första del består i Utdrag af de artiklar (till antalet tolfj, om hvilka några tvistigheter uppkomne äro emellan den Augsburgiske bekännelsens Theo!ogos, som uti följande upprepade, efter Guds ords föreskrift, christligen äro förklarade, och (förlikte) bilagde,); andra del.: Grundligt, klart och tydligt upprepande och förklaring öfver några artiklar i den Augsburgiska bekännelsen, om hvilka rågon tid är vordet tvistad! emellan någre Theologos, som bemälte bekänneise varit tillgifne, innehållande berörde tvistigbeters slitande och förenande, efter Guds ords rättesnöre och anleduing, samt vår chrisina läras korta irnehålls; och tredje del. (s. k. bihanget): Förteckning på den Hel. Skrifts och de gamla, rena kyrkolörares vittnesbörd, som utvisa hvad desamma omvårs Herres Jesu Christi person och dess menskliga naturs, som är upphöjd på Guds allmakts högra hand, Gudomliga Maiestät, lärt och talet hafva. Allt detta tillsammans, ända ifrån och med de 3 hufvud-symbola, till och med kyrkofädernas sist anförda vittnesbörd, brukar man med ett gemensamt namn kalla: De Symboliska böckerna, eller Concordiaboken, eller ock Formula Corcordie i allmän mening (till skillnad itån den i enskildt begrepp, eller stricte sic dicta, hvilket är den under d här ofvan anförda). Heia antalet af de skrifter, som den svenska presten genom sin ed förbundit sig att förblifva vid, såsom vid ren evengelisk lära, utgöras följaktiigen af: Pen Heliga Skrift; Symbolum Apostolicum; Symbolum Nicenrum; . Symbelum Athanasii; Len Augsburgiska bekännelsen (den första, rena och oförändrade, framlemnad den 235 Juni 45530); ) Se förut citerade Företal. ) Orden i Upsa!a Mötes beslut. ) Såsom jag ivke skrifvit mitt bref på latin, uta a a — 1 mA: MR