alt då vi svurit på symboliska böckerna, hafva
vi med: detsamma också svurit på den i dessa
böcker tydligen införda protest emot att anses
för annat än nvillnem etc. etc. (se det föregå-
ende), såväl som emot att några symbola (dit
dessa sjelfva böcer höra) eller bekännelser och
andra skrifter skola hafva makt att döma, hvil-
ken myndighet allena tillkommer den Hel. Skrift.)
Hvarthän vill man då komma emot oss med åbe-
ropande af den prest-ed, vi aflagt? På hvad
hafva vi väl gjort ed? Jo, på mycket, men i-
bland annat på det, att i religigionsämnen icke
låta något annat än den Hel. Skrift leda vårt
omdöme i högsta afgörandet. Och detta är ju
hvad vi just vilja?
Låtom oss höra hvad den så mycket omtalade
Prest-eden innehåller. Den nu gällande Svenska
Prest-eden låt-r, i och för kyrkans grundskrifter,
på följande sätt:
Jag N. N. lofvar och svär vid Gud och Hans
heliga Evangelium, till hvars förkunnande jag nu
kallas och antages, att jag vill städse förblifva
vid den rena Evangeliska läran, sådan den i
Guds ord, det Gamla och Nya Testamentets he-
liga skrifter, uppenbarad, genom den oförändrade
Augsburgista bekännelsen samt Upsala Mötes be-
slut af år 21393 antagen och förklarad blifvit, så
att jag hvarken uppenbarligen förkunnar och ut-
sprider eller bemligen främjar deremot stridande
läror,; 0. s. V.
En svensk prest har följaktligen icke förpligtat
sig att tro och lära allt hvad det kan hafva fallit
på hvsrjebanda nu lefvande elier döda theologers
lott, art föreställa sig om den rena Evangeliska
läran; han har allenast förbundit s:g, att förblif-
va vid denna lära, sådan den i Guds ord (G. och
N. T.) befinner sig, samt blifvit antagen i Augs-
burgiska bekännelsen och Upsala Mötes beslut.
I detta Mötes beslut äro till efterföljd antagna:
4) Den Bel. Skrift; 2) Apostoliska, Nicenska och
Alhanesii Symbola, samt den Augsburgiska Con-
fessionen ; 3) Den religion, som i Kon. Gusta!
I:s och Erkebiskopen Laurentii Petri d. ä:s lifstid
samtyckt och bejakad blifvit); hvilket, såsom
omfattande alla de i den s. k. Concordix-boken
innehållna, af de tyske protestanterna utfärdade
bekännelse-krifter, således äfven (utom de förut
och särskildt uppräknade 3 hufvudsymbola och
den Augsburgiska bekännelsen) lägger på prestens
samvete: a) Den Zugsburgiska bekännelsens För-
svar (4pologien), b) De, Schmalkaldiska Artikiar-
ne, ec) Futheri lilla och stora Cathechismer, och
d) Formula Concordie (stricte sic dicta; public.
år 13?0), hvars första del består i Utdrag af de
artiklar (till antalet tolfj, om hvilka några tvistig-
heter uppkomne äro emellan den Augsburgiske
bekännelsens Theo!ogos, som uti följande uppre-
pade, efter Guds ords föreskrift, christligen äro
förklarade, och (förlikte) bilagde,); andra del.:
Grundligt, klart och tydligt upprepande och för-
klaring öfver några artiklar i den Augsburgiska
bekännelsen, om hvilka rågon tid är vordet tvi-
stad! emellan någre Theologos, som bemälte be-
känneise varit tillgifne, innehållande berörde tvi-
stigbeters slitande och förenande, efter Guds ords
rättesnöre och anleduing, samt vår chrisina läras
korta irnehålls; och tredje del. (s. k. bihanget):
Förteckning på den Hel. Skrifts och de gamla,
rena kyrkolörares vittnesbörd, som utvisa hvad
desamma om- vårs Herres Jesu Christi person
och dess menskliga naturs, som är upphöjd på
Guds allmakts högra hand, Gudomliga Maiestät,
lärt och talet hafva. Allt detta tillsammans,
ända ifrån och med de 3 hufvud-symbola, till
och med kyrkofädernas sist anförda vittnesbörd,
brukar man med ett gemensamt namn kalla: De
Symboliska böckerna, eller Concordiaboken, eller
ock Formula Corcordie i allmän mening (till
skillnad itån den i enskildt begrepp, eller stricte
sic dicta, hvilket är den under d här ofvan an-
förda).
Heia antalet af de skrifter, som den svenska
presten genom sin ed förbundit sig att förblifva
vid, såsom vid ren evengelisk lära, utgöras följ-
aktiigen af:
Pen Heliga Skrift;
Symbolum Apostolicum;
Symbolum Nicenrum; .
Symbelum Athanasii;
Len Augsburgiska bekännelsen (den första, re-
na och oförändrade, framlemnad den 235 Juni
45530);
) Se förut citerade Företal.
) Orden i Upsa!a Mötes beslut.
) Såsom jag ivke skrifvit mitt bref på latin, uta
a a - — 1 mA: MR