ter så prydligt af mot fondens rena himmel, ö!
ver bergåsen till höger.
Af Hr Löjtnant Wallenstråle, en på de äldr
konstexpositionerna okänd dilettant — så vid
vi kunna erinra oss — såg man på denna tv
små landskapstaflor JV 98 ,Utsigt i Söderman
land och M 99 ,Utsigt vid Qvistrum i Bohu
Län, begge, och särdeles den sistnämnda, fram
ställande väl valda situationer och någonting sjelf
ständigt af treflig art i manret, fastän det tech
niska behandlingssättet ännu röjde någon ovan
vid oljfärgen.
Likasom nästan alla målare med mer än van
ligt rykte bland sina samtida, har äfven Hr Fahl
cranlz — med eller utan omedelbar medverka)
— bildat hvad man kallar en konstskola. I syn
nerhet har man sett konstälskarinnor hänföras a
det gyllne aftonskimret öfver vatten och land
sommarlandskaperna, och af de frostbrutna löf
ven under den klara hösthimmeln, och fastöj
det händt alt flera bland de manliga imitatörern:
ha efteråt blifvit mästarens manåer otrogna, si
fortfara damerna alltjemt att hylla sin förebild
En ibland dem, M:ll J. Lundberg, bekant sedar
flera föregående expositioner, hade äfven till dett:
års lemnat två rätt nätta oljmålningar, JM 4530
Ulsigt af Gripsholms slottv och JM 434 Utsigi
vid Philipstad,, behandlade med hennes kända
talang.
Äfven af utländsk hand förekommo två land-
skapsmålningar: en i olja, J4 458 Tidsfördrif
på isen; Utsigt nära Antwerpen och en i aqva-
rell, ME 439, ,Utsigt från Port St. Bernhard i
Antwerpenn, begge af Hr J. Ruyten, Målare i
Antwerpen. Såväl den ena som den andra stå
genom figurernas mängd och behandling på grän-
sen emellan landskapsmålningar och genrebilder,
och oljmålningen visar, likasom till motstycke
mot den andre Belgierns, Hr Liffens, genretafla
(M 140), ett särskildt prof på den hos den unga
Belgiska skolan bibehållna traditionen från den
gamla Flamandska, i konsten att efterbilda na-
turen. Anordningen är enkel och redig, figu-
rerna naturtrogna, isen förvillande lik; det helas
hållning och färg, så väl som techniken öfver
hufvud, röja den öfvade mästaren. — Jemför
man härmed aqvarellritningen (JM 439) så mär-
ker man först hvad den skickliga bebandlingen
af oljfärgen förmår. Skillnaden är sådan, att man,
utan katalogens anvisning, skulle tro att någon
af Hr Ruytens yngre elever här försökt sig på
egen hand. Anordningen är naturligtvis äfven
här god; men både teckning och färgläggning yt-
terst flygtiga, att ej säga vårdslösa, och stycket
tål ej att på långt håll sammanställas med t. ex.
Hr Secholanders små aqvarellmålningar på denna
exposition.
Sist i nummerordningen, men ej derföre i vär-
de, träffar man ett antal oljmålningar af två bland
akademiens elever Hrr 4. J. Berg och T. Bil-
ling: Begge de unga artisterna äro bekanta se-
dan en eller annan föregående exposition och ha
det gemensamt att helst välja södra skandinavi-
ens utsigter till föremål för sina naturbilder, e-
buru med undantag. Af Hr Billing uppräknar
katalogen utsigter på Seeland, (JE 459) — vid
ragaån i Hallanda (JM 460) — på Hallands ås,
JM 461) samt ett ;Vinterlandskap (JE 462) som
ir mera nordiskt; alla väl valda, ganska lifliga
och porträttlika, samt behandlade med en rask,
bred och dock säker pensel, något impasteradt,
hvilket i synnerhet på vinterlandskapet har fram-
bragt en mycket mnatursann effekt. Detta oför-
kräckta manår, vid början af en konstnärsbana,
an likväl lätt förleda till vårdslöshet, genom det
veqväma och skyndsamma i techniken, och öf-
rergår då lätt i kludderi; endast en alltid på ef-
ekten uppmärksam inbillningskraft förmår hejda
rån öfverskridandet af grärsen. Annu är likväl
lenna själsegenskap tillräckligt liflig hos den unge
onstnärn, för att skydda honom för öfverdrift
tt detta håll; och så länge skall han alltid fram-
ringa produkter af värde.
Hr Berg arbetar med synbart mera flit i de-
aljerna, utan att den likväl på minsta vis skadar
otaleffekten eller harmonien; men han öfverra-
kar mindre genom ovanligheter. Hans landskaps-
aflor göra ett angenämt intryck; man blir snart
örtrogen med dem och trifs att beskåda dem
oggrannt och länge. På katalogen förekomma
f honom utsigter af Carlskronan (M 152) —
i Blekinge (456) — af ett torp i Blekinge
156) — ett Skogsstyeker (158) — ett ,Vinter-
lycke (155) — ett Månskensstycken (JB 455))
ch en ,Utsigt af Christianopels kyrka vid mån-
ken (M 4157), hvarjemte man utan anmälan il
atalogen fann en liten tafla, som hvar och en
tockholmsbo lätt igenkände för en trogen och
flig afbild af tullstugan bredvid norra sidan af
SR
2