ter så prydligt af mot fondens rena himmel, ö! ver bergåsen till höger. Af Hr Löjtnant Wallenstråle, en på de äldr konstexpositionerna okänd dilettant — så vid vi kunna erinra oss — såg man på denna tv små landskapstaflor JV 98 ,Utsigt i Söderman land och M 99 ,Utsigt vid Qvistrum i Bohu Län, begge, och särdeles den sistnämnda, fram ställande väl valda situationer och någonting sjelf ständigt af treflig art i manret, fastän det tech niska behandlingssättet ännu röjde någon ovan vid oljfärgen. Likasom nästan alla målare med mer än van ligt rykte bland sina samtida, har äfven Hr Fahl cranlz — med eller utan omedelbar medverka) — bildat hvad man kallar en konstskola. I syn nerhet har man sett konstälskarinnor hänföras a det gyllne aftonskimret öfver vatten och land sommarlandskaperna, och af de frostbrutna löf ven under den klara hösthimmeln, och fastöj det händt alt flera bland de manliga imitatörern: ha efteråt blifvit mästarens manåer otrogna, si fortfara damerna alltjemt att hylla sin förebild En ibland dem, M:ll J. Lundberg, bekant sedar flera föregående expositioner, hade äfven till dett: års lemnat två rätt nätta oljmålningar, JM 4530 Ulsigt af Gripsholms slottv och JM 434 Utsigi vid Philipstad,, behandlade med hennes kända talang. Äfven af utländsk hand förekommo två landskapsmålningar: en i olja, J4 458 Tidsfördrif på isen; Utsigt nära Antwerpen och en i aqvarell, ME 439, ,Utsigt från Port St. Bernhard i Antwerpenn, begge af Hr J. Ruyten, Målare i Antwerpen. Såväl den ena som den andra stå genom figurernas mängd och behandling på gränsen emellan landskapsmålningar och genrebilder, och oljmålningen visar, likasom till motstycke mot den andre Belgierns, Hr Liffens, genretafla (M 140), ett särskildt prof på den hos den unga Belgiska skolan bibehållna traditionen från den gamla Flamandska, i konsten att efterbilda naturen. Anordningen är enkel och redig, figurerna naturtrogna, isen förvillande lik; det helas hållning och färg, så väl som techniken öfver hufvud, röja den öfvade mästaren. — Jemför man härmed aqvarellritningen (JM 439) så märker man först hvad den skickliga bebandlingen af oljfärgen förmår. Skillnaden är sådan, att man, utan katalogens anvisning, skulle tro att någon af Hr Ruytens yngre elever här försökt sig på egen hand. Anordningen är naturligtvis äfven här god; men både teckning och färgläggning ytterst flygtiga, att ej säga vårdslösa, och stycket tål ej att på långt håll sammanställas med t. ex. Hr Secholanders små aqvarellmålningar på denna exposition. Sist i nummerordningen, men ej derföre i värde, träffar man ett antal oljmålningar af två bland akademiens elever Hrr 4. J. Berg och T. Billing: Begge de unga artisterna äro bekanta sedan en eller annan föregående exposition och ha det gemensamt att helst välja södra skandinaviens utsigter till föremål för sina naturbilder, eburu med undantag. Af Hr Billing uppräknar katalogen utsigter på Seeland, (JE 459) — vid ragaån i Hallanda (JM 460) — på Hallands ås, JM 461) samt ett ;Vinterlandskap (JE 462) som ir mera nordiskt; alla väl valda, ganska lifliga och porträttlika, samt behandlade med en rask, bred och dock säker pensel, något impasteradt, hvilket i synnerhet på vinterlandskapet har frambragt en mycket mnatursann effekt. Detta oförkräckta manår, vid början af en konstnärsbana, an likväl lätt förleda till vårdslöshet, genom det veqväma och skyndsamma i techniken, och öfrergår då lätt i kludderi; endast en alltid på efekten uppmärksam inbillningskraft förmår hejda rån öfverskridandet af grärsen. Annu är likväl lenna själsegenskap tillräckligt liflig hos den unge onstnärn, för att skydda honom för öfverdrift tt detta håll; och så länge skall han alltid framringa produkter af värde. Hr Berg arbetar med synbart mera flit i dealjerna, utan att den likväl på minsta vis skadar otaleffekten eller harmonien; men han öfverrakar mindre genom ovanligheter. Hans landskapsaflor göra ett angenämt intryck; man blir snart örtrogen med dem och trifs att beskåda dem oggrannt och länge. På katalogen förekomma f honom utsigter af Carlskronan (M 152) — i Blekinge (456) — af ett torp i Blekinge 156) — ett Skogsstyeker (158) — ett ,Vinterlycke (155) — ett Månskensstycken (JB 455)) ch en ,Utsigt af Christianopels kyrka vid månken (M 4157), hvarjemte man utan anmälan il atalogen fann en liten tafla, som hvar och en tockholmsbo lätt igenkände för en trogen och flig afbild af tullstugan bredvid norra sidan af SR 2