Idant för de akademiske åhörarne hafva varit
samma mån glädjande, som det var oväntadt.
E— 2
— De tvenne nya pjeser, som på Hr Sjöber
Irecelt i går uppfördes på Djurgårdsteatern, vunr
Jallmänt och rättvist bifall. Nästan alla platser
salongen voro upptagna; det är också någontir
lockande och förledande i sjelfva titeln på de
första pjesen: En engel från afgrunden.. Hva
innehållet beträffar, så är det ej mindre egnac
att ingifva intresse. Mr Saint-Ron är baron oc
kapitalist, ban har en förtjusande fästmö, och
början af vår bekantskap med honom finna vi b:
ronen omgifven af en talrik skara vänner, hvilk
gifva honom varma försäkringar om tillgifvenh
och dricka hans skål i skummände champagn
Men så börjar engeln från afgrunden att drifv
silt spel, och då farväl med förmögenhet, vänne
fästmö, allt!... Det tyckes också vara helt ns
turligt. Men i engelns vackra blå ögon, i de:
ljufva smålöje finnes något himmelskt, så att ma
snart misstänker att det föregifna fullmäktigskape
från afgrunden blott är ett gyckel — likväl, så
som engeln, sjelf omsider erkänner, ett gryn
gyckel — hvilket ändtligen får en lycklig utgån;
hvarvid engelns himmelska ursprung fullkomlig
uppdagas. En närmare redogörelse för pjese
skulle skada iniresset af dess åskådande. Fr
Wilson, som erhållit engelns, roll, har här natu
ren för sig, den grace i hållning och åtbörde!
som denna skådespelerska äger, förlorar hon
ens då hon, för utförandet af silt upptåg, vid et
par tillfällen har anlagt karldrägt. Hr Anderssor
som spelar baron Saint-Ron, eger verkligen ta
lang; det är dock med honom som med en vis
utmärkt artist vid Kongl. teatern: uti lifvets van
liga, lugna förhållanden kan han icke riktigt fin
na sig, men låt honom erfara och uttrycka djuj
passion, brinnande kärlek, vildt hat, gränslös för
tviflan — då blir han applåderad. Mamsell Asp
lund hade uli ifrågavarande pjes erhållit en min
dre älskvärd roll (fru Walewskys, en verldsdam
kall och beräknande); hon, liksom öfriga medspe:
lande, utförde sin sak efter bästa förmåga.
Emot Hr Södermans arrangement af några :
pjesen förekommande kupletter är intet att an
märka; några af dem tyckas dock vara placerade
på orätt ställe, och skulle med fördel kunna ute:
slutas.
Hvem har icke erfarit dessa Små förtretlighe-
ler i menskliga lifvet som dagligdags inträffa?
Att rilva ett hål på sin rock, att få en buckla på
sin hatt, att blifva nerstänkt af en förbifarande
kabriolett eller stucken af en mygga — allt det der
och mycket annat är visserligen småsaker, det
kommer endast an på huru man tar dem, om
man är lugn som den treflige Hr Duhamel — Sjö-
berg, eller hetlefrad som Hr Grenouillet, den gamle
ungkarlen, hvilken uti en efterpjes af ofvan cite-
rade namn representeras af den alltid rolige Hr
Deland. Clairville, författaren till pjesen, har va-
rit nog blygsam att kalla den en bagatell, men
ef. kan försäkra att någon lustigare bagatell får
nan sällan se, och den som kan åskåda denna
;jes utan att minga gånger rätt bjertligt skratta,
iens spleen är obotlig.