om han slöt sig till de friande, blef den anklagad frikänd. Den nämnde jurymannen var ännu ung men sedan länge hemsökt af en obotlig sjukdom; har ansigte var blekt, hans öga nästan slocknadt; han ba dödens prägel på sitt anlete. Öfverläggningarna had dragit ut till midnatten; jurymannen befann sig un der inverkan af denna nästan ofrivilliga fruktan, den na djupa dysterhet, som ett dylikt rättvisans skipan de ingifver. Ansträngningen hade uppjagat inbill ningskraftens verksamhet; hos denna utmattade or ganisation öfverlefde själen kroppen. Med en sva röst yttrade han då följande: Jag tror den anklaga de vara brottslig; milt samvete hjuder mig att döm honom; men jag känner att jag endast har någr timmar att lefva på denna jord; jag vill ej att de sista handlingen i mitt lif ger någon döden. Ja ska!l framträda mera lugn inför Gud!... Och ha friade. Den anklagade blef frikänd. Jurymannern uttömd af rörelse och ansträngning under aftonen session, afled följande dagen. Två år derefter ble Formages oskuld fullkomligt uppdagad, och den mör dades son, en vid namn Benoit, såsom mördare för till schavotten. — EN FÖRNÄM BEDRAGARE. Den 22-årige fur sten de Berghes, tillhörande en rik familj, och sedai elfva månader gift med en rik bankirs dotter, herti gens af Proglie niece, har den 49 sistl. Juni blifvi arresterad för det han utgifvit Pariser-Jockey-klub bens marker, sem varit falska. Klubben har låti förfärdiga 250 sädana marker, på 400 francs stycket som uteslutande begagnas af dess ledamöter, samt ärt numererade och försedde med kassörens namn. Fur sten, som ej är medlem af klubben, lemnade nyliger 95 sådane marker åt sin sväger, som är bankir; sad sig ha vunnit dem på spel eller vad, samt bad ho nom inkassera beloppet, 2509 francs. Bankiren be talte genast denna summa till svågern och skickade markerna till klubbens kassör för inkassering. Den. ne upptäckte genast att de voro falska, hvarföre har behöll dem, och då han af bankiren fick veta hvem han erhållit dem af, voro båda öfvertygade at furst Berghes blifvit bedragen. Vid den undersökning, som anställdes rörande förfalskningen, uppga! han utan förbehåll, att han den 48 Juni erhållit markerna vid kapplöpningen i Chantilly, af en obekant italienare, som han hört kallas Zarlati. Denne Zarlati stod imedlertid ingenstädes att finna, men väl markernas tillverkare, sam påstod sig ha gjort dem på beställning af en ung man, som han ej vidare kände och Ilecmnat dem till honom d. 24 Maj. Detta stod i strid med furstens uppgift. som pästod sig ha fått dem redan den 48 Maj. På förnyad förfrågan uppgaf han sedermera, att han trott sig ha erhållit markerna på spel, af bekanta; men alia förnekade någon kunskap om saken. Vid konfrontationen med rabrikanten, igenkände denne genast fursten såsom den unge herrn, hvilken beställt och afhemtat markerna, och nu tillstod denne under tårar, att han satt dem i omlopp, hvarpå han genast blef arresterad såsom anklagad för förfalskningsbrott. Den anklagade har blifvit uppfostrad af jesuiterna i de devotaste former, men som det tycks till mindre ädla bragder. — BELGISKA INDUSTRIEN ÄR I ETT UTOMORDENTLIGT STIGANDE; isynnerhet metallarbeten, machinfabrikation samt efter lång tid äfven spinnerier och vätverier i Gent och Brugge. Mekaniska linspinnerierna som 4840 räknade 30,000 spindlar och 1844, 10,000, hafya nu 77,000. Bomullsspinnerierna hafva ;ndast i Gent sedan 4840 förökat sig från 2035,190 pel till 260,000; och fastän kattunstryckerierna anenligt tillväxt lemnar nu Belgien sjelf hela sitt ;ehof af garn.