o-ns;—— Först då han var borta fann jag, i hvilken brydsam och hjelplös ställning jag var försatt, men skyndade att göra opp eld, byta om kläder och uppvärma sängen för den arma döende qvinnan; hvarefter jag genast begaf mig åstad efter närmaste läkare, och hvad sedan skedt, har denne förmält. i Härvid var fiskareenkans berättelse slut, utan att innehålla den önskade upplysningen om den drunknade och bennes räddare; men då alla omständigheter ledde till den förmodan, att den saknade kunde vara samma person som den döda, lät man hämta några bekanta till den gamla Margareta, för att genom deras utsago härom erhålla visshet. Fyra personer inställdes nu, som alla intygade att det var den gamla tjenarinnans lik, nemligen kusken och betjenten hos den mördade herr Erxfeld, en köpman, som bodde i grannskapet och en betjent hos herr Reichhell, densamme som föregående aftonen blifvit sänd till målaren Vaubert. Köpmannens vittnesmål var vigtigt i det afseende, att Margareta en timma före sin död varit i hans bod och meddelat första underrättelsen om mordet. Hon hade härvid förrådt ett sinnestillstånd, som gjorde det sedermera begångna sjellmordet förklarligt och tillika förvirradt och motsägande besvarat frågorna angående omständigheterna vid den af henne giorda olyckliga upptäckten. Det märkvärdigaste var likväl, att hon sagt: att sedan hon låtit mörda herrn, vågade hon icke visa sig för nådig frun; ett yttrande, då man fästade sig vid ordet, ,låtit,. gaf anledning till sällsamma förmodanden. Liktidigt med detta förhör förrättades obduktionen af den drunknade och härvid upptäcktes till alimän förvåning tydliga spår till gift, som, intaget i för liten dosis, för att vara dödande likväl kunnat åstadkomma ett smärtsamt, feberaktigt tillstånd. Om nu Margareta med detta gift gjort försök till sjelfmord; eller om hon dränk! sig under de plågsamma verkningarne deraf, sedan