oss herrskande franska smaken. De förstnämnd
vände blicken ur sitt eget bröst mot Norden
fornålder och stärkte sig med att poetiskt fir:
den gamla hedendomens kraft; de andre, om älf.
ven en och annan bland dem ej för denna rikt-
ning blef främmande, vände sig förnämligast mo
Södern, mot Tysklands snart alla litteraturer om:
fattande vitterhet, mot Italiens himmel och poesi
och söngo äfven sin förtjusning i hemfödda toner
De voro kristligt-romantiskt sinnade i motsat:
mot den nya Göthicismen. Göther och Phospho-
röster höllo sig afsöndrade från hvarandra, och
I Phosphoristerne skärmytslade äfven i sin tidning
I Polyfem emot Götherna. Dock saknades ej nu-
Jancer mellan bägge. Manhemsförbundet, en för-
Tening af en på en gång patriotisk, theosophisk och
romantisk syftning, praktisk ej mindre än theoretisk,
i spetsen för hvilken den genialiske Almqvist stod,
kan sägas ha fyllt mellanrummet emellan dem
loch på sitt eget sätt omfattat och förvandlat bi-
das sträfvande ): Sednare trädde jag — Ttortfar
Hr Geijer — med Pbosphoristerne äfven i för-
bindelse och har på visst sätt tillhört både dem
och Götherna, eburu min egen bana mer och
mindre skulle skilja mig från begge. Begge ut-
märka momenter i historien om svensk bildning,
som ej skola förgätas. Begges inre fränskap, oak-
tadt all yttre olikhet, skall äfven framstå allt tyd-
ligare, ju mer bladen af Svenska Vitterhetens häf-
der i sitt sammanhang uppslås. Och tacksamhet
mot min vän Alterbom — nu äfven den ädle tol-
ken af Lings minne — som i sina Svenska Siare
och Skalder börjat och fortsätter skildringen af
Svenska Vitterhetens förnämsta epoker och män,
och deri med lika mycken kärlek som insigt åda-
galägger både deras egenheter och deras samman-
hang — tacksamheten mot denne vän ingår i de
känslor, med hvilka jag här nedlägger pennan.
Dessa af Hr Geijer på sjelfva sin 63:e födelsedag
nedskrifna och i sitt slag märkliga ord sluta Be-
rättelsen om Göthiska förbundets stiftelse och verk-
samhet.
Derefter följer en katalog på förbundsbröderna,
hvari sjelfva deras göthiska namn lemnas till pu-
blikens kunskap, t. ex. Starkotter (A. Lewin),
Rolf (J. Adlerbeth), Einar Thambaskjälfver (E.
G. Geijer), Thorgny (kamreraren C. F. Geijer),
Arngrimr (prosten A. A. Afzelius), Bodwar Bjar-
ke (Es. Tegner), Sigurd (0. Södermark), Thor-
moder (presid. Westerstrand), Bosi (Ling), Are
Frode (biskop Almqvist), Skjölder Svenske (prol.
J. H. Schröder), Guttorm (gener. J. P. Lefrön),
Braut Anundr (biskop Agardh), Erling Skjaälgson
(statsrådet J. Wern), Thidrekr (hofmarsk: von.
Beskow), Arnliot (kyrkoh. N. J. Ekdabl), Froste
(prosten Fröst) m. fl.; hvilket allt tyckes taga sig
ganska godt ut.
Häftets poetiska innehåll utgöres af förut o-
tryckta Dikter, förvarade bland Göthiska förbun-
dets Handlingar,. De äro ej många, men några
särdeles vackra. Såsom prof anföra vi M 3:
, Skål i Göthiska förbundet den 18 Januari 1829,
af Esaias Tegner.
När Oden med Asar från solens land
Drog segrande in öfver Sundet
Och spridde ett slägte kring Mälarens strand
Med ljuset i tanke och svärdet i hand —
Då stiftades Götha Förbundet.
De ättgode män som sin kungastol ställt
Kring bordet i höga Valhalla,
Och hjelten som biödde på Lätzens fält,
Och han som drog djerf öfver fruset Belt,
De voro Förbundsbröder alla.
Linnzi system som för oss tyder ut
Hvar dalens, hvar ängarnas runa,
Och Polhems kalkyler och Wasas beslut,
Och Kellgrens cvärdliga sånger till slut
De äro Förbundets Iduna.
Hvad storsint är handladt i farans stund,
Hvad skönt som är bildadt i Norden,
Hvad ädelt som blomstrar på jernmängd grund,
Det kommer dock allt från det gamla Förbund,
Församladt pä toppen af jorden.
Så länge der finns af den fria ätt
Blott två mellan fjellen och sundet,
Som låga för sanning och våga för rätt,
Så länge bryts icke Förbundet så lätt:
En skål för det fasta Förbundet !
Derefter meddelas Förbundets Stiftelse-Urkund
och de i 49 SY bestående Stadgarne, samt sist
en Berältelse angående den af Göthiska förbun-)
det anställda konst-expositionen 4818, hvilken,
såsom bekant är, på sin tid väckte en viss ifver
bos de fria konsternas akademi.
) Se Handlingar till upplysning i Manhemsför-
bundets Historia. Stockholm 4820. Almqvists
sedermera ensamma, men talrika sympatbier
väckande bana ligger uttryckt i vår nyare lit-
teratur. Idunas not.
Den skrift om Manhemsförbundets organism
m. m., som i denna Hr Geijers not omtalas (och
cam nå osm td värmrlkta ca mveckat unnenaanda