majestätiskt till häst, medan den ene kungen hö
i betslet och den andre i stigbögeln, och på :
sätt förklarad blir saken förträfflig att spegla s
i, ty först då skall fostbrödralaget i norden b
sundt och fast, när danskar, norrmän och sver
skar känna sig genomträngde af den ömsesidig
känslan, att alla tre stammarne endast genor
hvarandras vänliga bistånd rätt kunna bestiga de
höga hästen i nordisk anda.
På detta sätt hoppas jag, att bättre än genor
en lång beskrifning hafva upplyst er om hva
jag menar med nationaliteten, så att jag har inte
emot, att man kallar norden treenig; och då de
sker trefaldigheten oförtaldt, och andeligt taladt, vi
jag sjelf säga att vi hafva ett gemensamt fäder
nesland: ty Nordens anda är den gamle folkfa
dren i alla de tre rikena; men borgerligt talad
har hvar stam likväl sitt, och hjertligt taladt h
vi elit irefaldigt moderssköte, der modersmåle
och allt hvad som i förkärlek innerligt förbinde
oss med våra närmaste anförvandter, må ske ful
rätt, så att vi genom -fostbrödralaget ingentin
mista som är värdt att äga, men vinna hvad son
aldrig kan besittas med uteslutande egenkärle
och hätsk missundsamhet, utan endast i vänli
gemenskap och ädel täflan: Gemensamhetsander
som må lifva oss, så väl på det att hvar stan
rätt måte kunna utveckla och begagna sin egen
domlighet, som på det att våra afundsmän, då d
lekamiixen eller andligen utmana norden, alltic
måtte !una ett krönt hufvud fast i sadeln.
Sålunda har jag äran föreslå folklighetens skå
i nordens andal (Forts. följer.)
a