majestätiskt till häst, medan den ene kungen hö i betslet och den andre i stigbögeln, och på : sätt förklarad blir saken förträfflig att spegla s i, ty först då skall fostbrödralaget i norden b sundt och fast, när danskar, norrmän och sver skar känna sig genomträngde af den ömsesidig känslan, att alla tre stammarne endast genor hvarandras vänliga bistånd rätt kunna bestiga de höga hästen i nordisk anda. På detta sätt hoppas jag, att bättre än genor en lång beskrifning hafva upplyst er om hva jag menar med nationaliteten, så att jag har inte emot, att man kallar norden treenig; och då de sker trefaldigheten oförtaldt, och andeligt taladt, vi jag sjelf säga att vi hafva ett gemensamt fäder nesland: ty Nordens anda är den gamle folkfa dren i alla de tre rikena; men borgerligt talad har hvar stam likväl sitt, och hjertligt taladt h vi elit irefaldigt moderssköte, der modersmåle och allt hvad som i förkärlek innerligt förbinde oss med våra närmaste anförvandter, må ske ful rätt, så att vi genom -fostbrödralaget ingentin mista som är värdt att äga, men vinna hvad son aldrig kan besittas med uteslutande egenkärle och hätsk missundsamhet, utan endast i vänli gemenskap och ädel täflan: Gemensamhetsander som må lifva oss, så väl på det att hvar stan rätt måte kunna utveckla och begagna sin egen domlighet, som på det att våra afundsmän, då d lekamiixen eller andligen utmana norden, alltic måtte !una ett krönt hufvud fast i sadeln. Sålunda har jag äran föreslå folklighetens skå i nordens andal (Forts. följer.) a