CUT VITS JUTAN VDM UCIICINIT CM VOraen IOF
helsan, jemte den härmed nödvändigt följande
trefnad, munterhet och rättförstådda lyckan. Detta
ståndens uppgående och nedgående i hvarandra
genom individernas försättande dit de naturliga
färdigheter hänvisa dem, har förf. utmärkt med
ordet ståndscirkulation,. Såsom man ser, hänger
allt på, att vinna tänkesättet för insigten och er-
kännandet af den verkliga heder, likasom verk-
liga välfärd, hvilka tillhöra och oskiljaktigt med-
följa ett måttligt godt och nyttigt arbete äfven
inom de blott fysiska sysselsättningarnes omfång.
Otvifvelaktigt finner läsaren, att tanken gör sig
förtjent af en stor uppmärksamhet; att många tu-
Isendes ekonomiska räddning, likasom moraliska
I välfärd skulle bättre försäkras, än efter nuvarande
förhållanden, om opinionen rätt uppmärksammade
Ikroppsarbe.ets, sanna beskaffenhet och huru väl-
förtjent äfven det är af att komma till heders.
Sakens utförande måste alltid möta sina svårighe-
Iter delvis; men frågan i det hela bör tagas i be-
traktande för hvad den onekligen är värd. Så-
Isom Hr R:s skrift, efter hvad titeln utvisar, blif-
J vit tryckt enligt Skaraborgs läns Hushållssällskaps
beslut och på dess förlag,, så måste man deruti
finna en anledning i andra län och provinser att
deltaga i dessa Westergötblands ekonomers till
sina öfriga medborgare meddelade utkast för ett
lyckligare och bättre lefnadssätt: åtminstone har
man allt skäl att taga kännedom om förslaget.
På: följande sätt talar förf. (sid. 47) om sin
grundsatts i ifrågavarande ämne:
Om vi betrakta mensklighetens utvecklingsrörel-
ser, icke från den här i förberedelsen antydda mörka
och misströstansfulla, utan från den Jjusa och hopp-
fulla synpunkten, och man vågar tro, att Försynen
oafbrutet styrer och leder äfven det jordiska lifvet
till allt jemt. stigande förädling och försköning, så
finna vi, att under den oroliga ytan och de beklag-
ligen alltför tätt i ögonen fallande utbrotten af hos
oss inneboende egennytta, flärd, kärlekslöshet med
flere christvidriga orenligheter, dock på djupet af
menskliga sakernes utveckling allt jemt fortgår en
väldig rörelse framåt mot menniskolifvets mål, som
är christendomens verkliga införande ibland oss, det
är, ej blott såsom förkunnad, utan fastmer såsom till
allas båtnad verkliggjord, och detta icke alltid endast
undantagsvis i det svaga enskilda lifvet, utan mer
och mer med kraften af en genomgripande allmän
samhällsanda.
Hufvudsumman af den christliga samhällsandan in-
nefattas ju deri, att vi med rena, obesmittade hjer-
tan älska hvarandra inbördes, och detta icke blott i
ord, utan i gerning och sanning?
Ståndscirkulationens hufvudsyfte är ock, att chri-
steligen förbrödra menniskornas, efter olika lefnads-
ställningar och förhållanden fördelade. samhällsklasser.
Här måste vi noga skilja ståndscirkulationen ifrån
stånds-nivellering, eller ett naturvidrigt utjemnande
af de höjder och dalar, som skaparen anlagt och för-
ordnat, livilket sednare är idel oförnuft.
I dalen växer lifvets must; men bergen gifva lugn
och skönhet åt dalen och gagna menniskorna med i
djupet befintliga ädla metaller. Hvem annan, än då-
ren skulle vilja hafva denna jordens sköna och visa
formation utplånad och förplattad.
Likaså, om vi taga. till exempel samhällets konkreta
bild, menniskokroppen, hvilken förnuftig skulle väl
vilja till allmän hkhet förändra den af skaparens
vishet åt hvarje kroppens lem anvisade särskilda funk-
tion, och t. ex. sätta i fråga, att menniskan, för jemn-
likhetens skull händer och fötter emellan, borde gå
på fyra fötter, än mindre på hufvudet, med fötterna
i vädret? — Men till menniskokroppens lifsprincip
hörer dock väsendtligen, att blodet oafbrutet cirkule-
rar genom kroppens alla deltar, allt under ständig
itergång till hjertat, efter att utan åtskillnad och
ned lika värma hafva besökt så väl de lägsta som de
lögsta organismens delar, och efter att, under egen
värvarelse, med pålitlighet hafva förvissat sig om
varje minsta kroppsdels helsa och delfående af hjer-
ats lifstuft.
Men huru finna vi det tillgå i samhället? Finna
i denna naturenliga cirkulationsrörelse äfven här i
riskt lopp? Icke ännu, men den arbetar sig fram
jä djupet och nalkas med stora steg till en åt sam-
äilet och menskligheten helsogifvande förlossning.
Tittills har samhällets rörelse visat en alltför uteslu-
ande benägenhet, att sträfva uppåt hufvudet. Till
n tid har detta enbara sträfvande uppåt samhällets
vöjder i visst hänseende varit välgörande och visser-
igen fortskyndat civilisationens utveckling; men om
nvist fortfares uteslutande i denna riktning, så må-
te ju gå med samhället som med menniskokroppen,
lå blodet stockar sig åt hufvudet, att nemligen de
arligaste sjukdomar deraf uppkomma.
Begäret efter samhällets äreställen, eller åtmin-
tone efter umgäntelse derstädes, har föranledt ettis
timännare sökande efter kunskaper och s. k. lef-
iadsvelt, hvarigenom ock bildningen biifvit till en
törre allmänhet utspridd. Sä till vida har uppåt-
träfvandet gagnat: men man har af fåfängan låtit
örleda sig, att icke lydaktigt gifva akt på anvis-
ingen i det nyss antydda blodomloppet i mennisko-
roppen. Långt ifrån aut iakttaga en naturlig cir-
ulationsrörelse, hafva allt hittills herreklassernas
nedlemmar envist fasthällit sig och sina barn i det
n gång antagna herreständet, hvarifrån återgången
ill den verkliga arbetsklassen allt hitintills varit be-
raktad såsom, om icke skamlig, åtminstone olyck-
g — Väl har i sednare tider uppstått en välgö-
ande cirkulationsrörelse emellan de högre och lägre
fdelningarne inom herreklasserna sjelfva, bestående
mer och mer fördomsfria slägtförbindelser, samt
eltegande i hvarandrss yrken, och hvilken rörelse
nderlätteas af regeringarnes allt mer och mer för-
uftiga befordringar efter förtjenst, utan afstende
a frälse eller ofrälse; och då äfven denna cirkula-
on är framkallad af ett oemotståndligt tidens kraf,
mt grundad i ett mer och mer klarnadt begrepp
m det sannt naturliga i menniskors lefnadsförhål-
nden, så kunna vi betrakta denna rörelse inom
errelifvet såsom ett glädjande tidens, tecken, och
som en gagnelig förberedelse för den stora och ge-
IEEE 1 FEST JAEPT FAS. FILNST Vr BIEN Bare SALE SArSE SIKLSE MSE Ne