Ca TT KINESISKA BREF AF ORVAR ODD. XII. Ordrups Krat, Juni 15. Det var en den vackraste sommarmorgon, man kan önska sig, den 25:de sistlidne Maj, årsdagen af den danska ständerinstitutionen, och en mängd Köpenbamnare hade lockats ut att med ångbåten Hamlet fara upp till Helsingör, i hvars närhet en större folkfest årligen eger rum denna dag. Sällskapet var för öfrigt särdeles blondadt och man urskilde lätt tvenne partier, sådane, som reste upp för att taga del i festen, och sådana hvilka blott ämnade åskåda densamma såsom en kuriositet; det förra partiet utgjordes af ett antal studenter, åtskilliga borgare, äfvensom nästan hela den liberala fraktionen af hufvudstaden; tidningspress, det sednare kretsade sig kring en aristokratisk kärna af corps diplomatique, parfymerade män med band i knapphålet ech med de snillrikaste verldsmannatankar i sina friserade lockar. Det var någonting pusserligt, alt se de förnäma herrarna trängas mellan sådana plebejer, som Monrad, Ploug, Lebman, och jag undrar hvad en viss olympisk markisinna, — ty herrar diplomater hade sina damer med sig, — hvilken, vid en rullning af fartyget så när hade fallit i armarna på en närstående liten svartmuskig herre, skulle ha tänkt, i fall hon vetat att den främmande personen var — utgifvaren af den ,detestabla, den nedriga, den vederstyggliga Corsaren, herr Goldschmidt sjelf och ingen annan! En seglats längs med Selandska kusten från Köpenhamn till Helsingör är någonting alldeles eget i sitt slag, och dessutom vid godt väder en ytterst angenäm tur. Den friska saltvattenslukten och de långa svallvågorna, som då och då komma fartyget att hicka till en smula, påminna en visserligen om att man befinner sig på ett haf eller Vv