STOCK IIOL. Hamburgerblad af d. 24, med underrättelser från Paris och London af d. 48, ankommo på förmiddagen. DANMARK. Den 20 Juni kl. VY, 12 f. m. ankommo Konungen och Drottningen, med deras höge gäst Konungen af Preussen, till Helsingör på ångfartyget vÄgir,, under salut, flaggning, o. s. v. Fartyget gjorde en kort tur förbi Kroneborg, innan det lopp in i hamnen. Hurrarop helsade dem redan då, men i synnerhet vid landstigningen, då de på den rikt dekorerade bryggan emottogos af autoriteterna, m. fl. Genom en äreport, der borgmästaren Stenfeldt höll ett kort tal, begåfvo sig DD. MM. till Kroneborg, der garnisonen och Helsingörs borgar-artilleri paraderade. Sedan fästningsverken, kassematterna, slottskyrkan, m. m: blifvit besedda och förfriskningar intagne hos kommendanten, general v. Rothe, foro DD. MM. till Marienlyst och passerade sedan kl. V, 3 eft. m. genom staden, för att öfver Fredensborg och Fredriksborg återvända till hufvudstaden. Sedan DD. MM. den 214 återkommit till Köpenhamn, bivistade Konungen af Preussen hussarregementets manöver på Nörr2 felled, besåg derpå Holmen och flottan, och besökte om aftonen för andra gången kongl. teatern, der man uppförde Holbergs Politiske Kandestöber, och Toreadoren,. Såväl vid hans ingående i logen, som vid utgåendet helsades han med mycket jubel, och då Konung Christian VIT sedan trädde fram och helsade på publiken, utbröt det, säger pBerlingske tidningen, 1 en lenge vedvarende enthusiastisk Jubel. På hemvägen till Amalienborg följdes DD. MM. med hurrarop. Kl. 1, 2 om morgonen lemnade preussiska Konungen staden. Danska Konungen och Prinsarne följde honom till preussiska ångfartyget Drottning Elisa2bethy. Från kastellet och de på redden liggande krigsskeppen saluterades; och ångfartyget Ågir, ledsagade det preussiska fartyget till Stettin. Flera civila och militära embetsmän i Danmark hade fått preussiska ordnar. Konungen af Danmark lemnade äfven den 253 staden och förlade sitt residens till Sorgenfri Slott, och kl. 3 eft. m. ankommo dit de Svenska och Norrska Studenterna på ångfartygen Malmö, Gottland och Carl Johan. Kronprinsen afgick dagen förut ifrån Köpenhamn på sin lustjakt, Neptun, för att besöka småöarne. . TYSKLAND. De märkeliga föreliafvanden i politisk väg i Berlin, om hvilka vi i korthet nämnde i gårdagsbladet, belysas närmare i ett bref från nämnde hufvudstad af d. 40 dennes, hvilket läses i ett Hamburgerblad med gårdagsposten. Det förtjenar meddelas i sin helhet, och intages derföre här nedan, så lydande: : pAlla tecken tyckas tillkännagifva en snart förestående vigtig kris i vår inre statsutveckling Flera år ha de motsatta partierna till det yttersta ansträngt sina krafter, och man kan nästan säga att de alla längta till ett afgörande. Regeringens parti tycks inse, att det ej längre kan hålla ut med ett liberalt koketterande, att det derigenom sätter alltmera på spel och äfven måste frukta att förlora deras sympatier, hvilka skulle tycka om en öppen reaktion; af denna anledning hafva inflytelserika röster bestämdt yttra! sig för ett öppet uppträdande mot folkpartiet, för att tillintetgöra alla illusioner. Itzsteins och Heckers förvisning har blifvit ansedd som resultater af denna styrelsens politik, ty hvad helst man må anföra om yttre bevekelsegrunder, så var det egenteligen för att få visa en demonstration, som skulle bli otvetydig för hela Tyskland, och alt de yttre grunderna voro haltlösa, tillhör väsendtligen denna demonstrations beskaffenhet. Hufvudslaget vill regeringspartiet utföra vid utfärdande af resolutionerne på landtdagarnes framställningar, hvilket förestår i nästa vecka. Hvilken betydelse dessa landtdagar haft, och hvilken anda, som lifvat dem, torde vara bekant. De hafva blifvit det liberala folkpartiets triumf, och det lysande slutet på dess djupt ingripande verksamhet. Utrikes begrundar man vanligtvis ej djupt nog betydelsen af dessa provinciallandtdagar, emedan man ej känner deras organisation, och följakteligen ej vet, att de äro sammansatte af de mest konservativa folkelementer, hvilka genom egendomsegarnes uteslutande företräden och adelns väsendtliga öfvervigt, genom svårigheter för folket att få sina propositioner väckte i kammaren och för kammaren att kunna bringa sina petitioner till thronen, samverka, och tillbakahålla ett frisinnadt framskridande. Då det oaktadt, vid landtdagarmas s4a sammanträdan iIincaen Nravins underlatit