STOCK IIOL.
Hamburgerblad af d. 24, med underrättelser
från Paris och London af d. 48, ankommo på för-
middagen.
DANMARK. -
Den 20 Juni kl. VY, 12 f. m. ankommo Konun-
gen och Drottningen, med deras höge gäst Konun-
gen af Preussen, till Helsingör på ångfartyget
vÄgir,, under salut, flaggning, o. s. v. Fartyget
gjorde en kort tur förbi Kroneborg, innan det
lopp in i hamnen. Hurrarop helsade dem redan
då, men i synnerhet vid landstigningen, då de
på den rikt dekorerade bryggan emottogos af
autoriteterna, m. fl. Genom en äreport, der
borgmästaren Stenfeldt höll ett kort tal, begåfvo
sig DD. MM. till Kroneborg, der garnisonen och
Helsingörs borgar-artilleri paraderade. Sedan fäst-
ningsverken, kassematterna, slottskyrkan, m. m:
blifvit besedda och förfriskningar intagne hos
kommendanten, general v. Rothe, foro DD. MM.
till Marienlyst och passerade sedan kl. V, 3 eft.
m. genom staden, för att öfver Fredensborg och
Fredriksborg återvända till hufvudstaden.
Sedan DD. MM. den 214 återkommit till Kö-
penhamn, bivistade Konungen af Preussen hus-
sarregementets manöver på Nörr2 felled, besåg
derpå Holmen och flottan, och besökte om afto-
nen för andra gången kongl. teatern, der man
uppförde Holbergs Politiske Kandestöber, och
Toreadoren,. Såväl vid hans ingående i logen,
som vid utgåendet helsades han med mycket ju-
bel, och då Konung Christian VIT sedan trädde
fram och helsade på publiken, utbröt det, säger
pBerlingske tidningen, 1 en lenge vedvarende
enthusiastisk Jubel. På hemvägen till Amalien-
borg följdes DD. MM. med hurrarop.
Kl. 1, 2 om morgonen lemnade preussiska
Konungen staden. Danska Konungen och Prin-
sarne följde honom till preussiska ångfartyget
Drottning Elisa2bethy. Från kastellet och de på
redden liggande krigsskeppen saluterades; och
ångfartyget Ågir, ledsagade det preussiska far-
tyget till Stettin.
Flera civila och militära embetsmän i Danmark
hade fått preussiska ordnar.
Konungen af Danmark lemnade äfven den 253
staden och förlade sitt residens till Sorgenfri
Slott, och kl. 3 eft. m. ankommo dit de Svenska
och Norrska Studenterna på ångfartygen Malmö,
Gottland och Carl Johan.
Kronprinsen afgick dagen förut ifrån Köpen-
hamn på sin lustjakt, Neptun, för att besöka
småöarne.
. TYSKLAND.
De märkeliga föreliafvanden i politisk väg i
Berlin, om hvilka vi i korthet nämnde i gårdags-
bladet, belysas närmare i ett bref från nämnde
hufvudstad af d. 40 dennes, hvilket läses i ett
Hamburgerblad med gårdagsposten. Det förtje-
nar meddelas i sin helhet, och intages derföre
här nedan, så lydande: :
pAlla tecken tyckas tillkännagifva en snart före-
stående vigtig kris i vår inre statsutveckling
Flera år ha de motsatta partierna till det ytter-
sta ansträngt sina krafter, och man kan nästan
säga att de alla längta till ett afgörande. Rege-
ringens parti tycks inse, att det ej längre kan
hålla ut med ett liberalt koketterande, att det
derigenom sätter alltmera på spel och äfven må-
ste frukta att förlora deras sympatier, hvilka
skulle tycka om en öppen reaktion; af denna an-
ledning hafva inflytelserika röster bestämdt yttra!
sig för ett öppet uppträdande mot folkpartiet,
för att tillintetgöra alla illusioner. Itzsteins och
Heckers förvisning har blifvit ansedd som resul-
tater af denna styrelsens politik, ty hvad helst
man må anföra om yttre bevekelsegrunder, så
var det egenteligen för att få visa en demonstra-
tion, som skulle bli otvetydig för hela Tyskland,
och alt de yttre grunderna voro haltlösa, tillhör
väsendtligen denna demonstrations beskaffenhet.
Hufvudslaget vill regeringspartiet utföra vid ut-
färdande af resolutionerne på landtdagarnes fram-
ställningar, hvilket förestår i nästa vecka. Hvil-
ken betydelse dessa landtdagar haft, och hvilken
anda, som lifvat dem, torde vara bekant. De
hafva blifvit det liberala folkpartiets triumf, och
det lysande slutet på dess djupt ingripande verk-
samhet. Utrikes begrundar man vanligtvis ej djupt
nog betydelsen af dessa provinciallandtdagar, eme-
dan man ej känner deras organisation, och följ-
akteligen ej vet, att de äro sammansatte af de
mest konservativa folkelementer, hvilka genom
egendomsegarnes uteslutande företräden och adelns
väsendtliga öfvervigt, genom svårigheter för folket
att få sina propositioner väckte i kammaren och
för kammaren att kunna bringa sina petitioner till
thronen, samverka, och tillbakahålla ett frisinnadt
framskridande. Då det oaktadt, vid landtdagar-
mas s4a sammanträdan iIincaen Nravins underlatit