(Införes på begäran.)
Om den allmänna nöden i Upland.
Att tillståndet i en stor del af Stockholms län,
samt Södermanland och Westmanland lärer vara gan-
ska bedröfligt, berättas allmänt från flere häll; men
hvad undertecknad sjelf med egna ögon sett och dag-
ligen ser, är det alimänna elände som snart tyckes
hota hela Upland med hungersnöd. Förut hemsökte
af fem (säger 5) på hvarandra följande svåra år, ho-
tas vi äfven för innevarande år med en total miss-
vext, åtminstone häromkring. De i allmänhet förut
usla Rågarne synas nu blottställde för en ytterligare
förödelse af en stark nattfrost, hvaraf de 2:ne sist-
förflutna nätterna visat bedröfliga förebud, och, om
det blir lugnt instundande natt, hafva vi all anled-
ning att befara den 3:dje frostnatten, hvilken de spä-
da rågarne visst icke uthärda. Sistlidne natt var
kölden ganska stark, så att ängsmarken ännu kl. 4
på morgonen i dag var alldeles hvit, och våta klä-
der, som varit uthängda öfver natten, ännu sent på
morgonen voro skarpa som bräder. Kornåkrarne se
äfvenledes ganska bedröfliga ut. Det glest uppkomna
kornet förtunnas, minskas och gulnar mer och mer
med hvarje dag. Smärtande är det visst för hvarje
deltagande menniskovän, men ännu mer för hvarje
ömsint religionslärare att se sig dagligen besökas af
bleka, hungrande föräldrar och barn, utan att kunna
göra dem all den hjelp hans hjerta önskar. Sjelf
nedtryckt under bördan af den härda tidens allmän-
na bekymmer, ser undertecknad pastor med blödan-
de bjerta den fruktansvärdt tilltagande nöd, som vi-
sar de bearöfligaste följder. Länets älskade, nitiske
och verksamme höfding, Hr friherre R,. von Kremer,
har visserligen gjort allt hvad i hans förmåga stätt,
att, med Kongl. Maj:ts nådiga tillåte!se, draga för-
sorg om anskaifandet af ett betydligt qvantum und-
sättningsspanmål, att emot låntagarnes gemensama
inbördes borgen utdelas i församlingarne; men be-
hofvet är för stort, och nöden för allmän att full-
komligen kunna afhjelpas; dessutom finnes, åtminsto-
ne inom undertecknads pastorat, en stor mängd fat-
tiga, som icke kunna erhålla något af nämnde span-
mål, i brist af säkerhet, eller borgen, och de obe-
medlade församlingarne förmå icke försörja alla dessa
fattiga, som dagligen anlita dem om hje!p. Öfver
bristande arbetsförtjenst klagas äfven allmänt, eme-
dan alla mäste inskränka sig och lega så litet som
möjligt är.
Under detta beklagansvärda förhållande tänker jag
med en glad tillfredsställelse på den tid, då äfven jag
för några år tillbaka (1832 och 4834) var lycklig nog
att inom mitt pastorat kunna tillvägabringa ett högst
betydligt sammanskott af både spanmål och pennin-
gar till de olyckliges hjelp i Norrland, då de af flere
på hvarandra följande missvextår ledo en svår hun-
gersnöd. Nu behöfva mina älskade åhörare samma
undsättning. Jag har ingen rättighet och intet upp-
drag att tala för andra; men för dem som mig när-
mast omgifva, de hårdt pröfvade invånarena i Tuna
och Stafby, vågar jag fälla en trogen förbön hos dem.
i de norra provinserna, som under deras tryckande
bekymmer och lidanden härifrån rönte den mest fri-
kostiga välvilja och hjelpsamhet, att nu, under lyck-
ligare förhållanden, räcka mina älskade åhörare en
hjelpsam hand. Om det är sannt hvad man af tid-
ningarne sett, att välmågan, åtminstone i vissa trak-
ter af Norrland, de sednare åren så tilltagit, att de
förmögnare hafva svårt att få sina samlade kapitaler
mot en nedsatt ränta utlånta; så skulle de nu samla
ytterligare välsignelser öfver sig och sina barn, om
de med ett frivilligt sammanskott ville hugna de mest
behöfvande ibland oss. De gåfvor, som ädelmodige
menniskovänner behaga för detta vackra ändamål
sammanskjuta, kunna adresseras antingen till mig,
eller till den under min begärda och erhållna tjenst-
ledighet tillförordnade vicepastorn J. M. Söderstedt i
Tuna, som med sin värdige embetsbroder, kommini-
stern och vicepastorn A. Cederberg i Stafby, i sam-
råd med församlingarnes fattigföreståndare, samvets-
grannt skola fördela och i Aftonbladet redovisa hvad
som benäget öfversändes. Upsala och Tuna d. 16:de
Juni 1845. P. Wallinder.
Theol. Dokt. Prost och
Pastor i Tuna och Stafby-
SEEN ESTONIA ST IRA