DOLIjAd IIS VID SR ee ma Fo ar ar
eller, såsom zoologerne företrädesvis älska att kalla
det, en monografi öfver en i Christianiafjerden
fångad ny Delfin-art (Delphinus Leucopleurus).
— Derefter mötes läsaren af Geognostisk-minera-
logiske Skizzer, af Th. Scheerer samlade på en
resa, sommaren 41842. Dessa äfven för en större
publik intressanta och läsbara skizzer fästa sig
vid Fossums jernverk, Brevig, Tvedestrand och
Näs (jernverk), Arendal, Christiansand och slut-
ligen Flekkefjord; hvaribland Arendal blifvit ut-
förligast behandladt. — Samme författare har
derefter lemnat en kort Mineralogisk karakteri-
stik öfver ett nytt gult Mineral, kalladt Wöhle-
rit; och hvars tillvaro på åtskilliga öar i Lange-
sundsfjorden han förut i sina geognostiska skiz-
zer omtalat. — Nu följer Supplement till Norges
Ornithologi af H. Rasch; och sist i häftet en af
Th. Scheerer och Chr. Langberg gemensamt för-
fattad Undersökning i masmästeriet (om varma
bläster m. m.), grundad på rön vid en norsk
masugn; med bihang af en från Scheerers hand
ensamt kommen afbandling i ditlhörande ämne.
— Fjerde bandets 3:e häfte meddelar först en af
1. Koren författad monografi öfver Thyone fusus
och Cuvieria squamata; deruti bland annat åda-
galägges, att den al O. F. Möller afbildade och
så kallade Penicillus icke är en fullständig Holo-
thurie, utan blott utgör mun-apparaten af Holo-
thur. Fusus. — Derpå: Interpolationsformler för
Magnetnålens missvisning och lutning på åtskil-
liga orter i Europa, af Chr. Hansteen. — Sist lä-
sas några ämnen (Nogle Forhandlings-emnep) för
Geologerne vid de skandinaviska Naturforskarnes
möte i Christiania 1844, antydde af en på mö-
tesplatsen boende. Dessa ämnen angå a) Nordens
stora gneisformation; b) Christionia-territoriets ab-
normav bergarter; c) Norska fjällen; d) Det stora
friktions-fenomenet på Nordens klippgrund; ce)
Betraktelse öfver Geologiens och Chenmviens för-
hållande till hvarandra; hvaruti förf. vill visa,
att det hypothetiska, som man förut allt:d nära
nog uteslutande satt på geologiens sida, såsom den
osäkrare vetenskapen, lika mycket bör anses vid-
låda chemien och dess undersökningar; samt att
det ganska mycket rent faktiska, som tillhör ge-
ologien, icke måtte förnekas och förbises för de
hypothesers skull, hvilkas utredning egentligen
borde vara chemiens åliggande, men som denna
ännu icke förmått åstadkomma.
Norske Folkeeventyr, samlede ved P. C. As-
bjernsen og Järgen Moe, 2:a delens 4:a häfte;
hos Joh. Dahl 4844. Detta häfte, hvilket fort-
gätter den bör ade och förut meddelade serien,
från och med JM 42, innehåller följande Folksa-
gor, nemligen 42) Ofvanom Sol och vestan om
Måne (jfr. den hos oss af Hylten-Cavallius utgifna
samling af Folkberättelser); 45) Hönan, som skulle
till Dovref äll, på det att icke hela verlden måtte
förgås; 44) Mannen, som skulle sköta om hem-
met; 45) Tummeliten; 46) Håkan Borkenskägg;
47) Mästermöen; 48) Väl gjordt och illa lönadt;
49) Tro och otro; 50) Per och Paul och Esben
Askepot!; 34) Qvarnen, som står och mal på hafs-
bottnen; 32) Jungfrun på Glasberget; 53) Pojken
Smörbuk och hunden Guldtand.
Saga eller Fortelling om Gisle. Suursson og
Syrdolerne, oversat fra det aldre norske Sprog
af P. A. Munch; hos Joh. Dahl 4845. Detta ut-
gör första häftet af en serie, som bär det all-
männa namnet Sagaer eller Fortellinger om
Nordmends og Islenderes Bedrifter i Oldtiden.,
Sagan om Gisle Suursson tillhör de slags isländska
berättelser, som handla om så kallade Stigmän eller
Skogsmän, d. v. s. personer, som efter begångne
mord blifvit dömde fredlöse, så att hvem som
träffade dem, kunde dräpa dem opåtaldt. Gisle
Suurssons händelser äro åtminstone till grunden
bevisligen historiska. Berättelsen bär märken af
att vara upptecknad i början af 43:de århundra-
det, och stödjes genom många uttryck i Eyr-
byggiasagan och Landnamaboken; ja, Gisles saga
synes till och med på de få ställen, der den nå-
got afviker från Landnamaboken, hafva företräde
i pålitlighet framför denna.
Lerebog i Navigationen af C. T. H. Geelmuy-
den; 4:sta delen; hos Joh. Dahl 48435. Efter en
inledning, som begynner så i: elementerna, att
den till och med afhandlar första grunderna af
Aritmetik, Proportionsläira, Geometri och Trigo-
nometri, framställes Navigationens jordiska afdel-
ning (merrestriske deelv) temligen kort, ifr. sid.
24 till 62; men: dess astronomiska del desto
längre (itr. 66—443). Författaren, Hr Geelmuy-
den, är sekundlöjtnant vid Sjöstaten och lärare i
Navigation vid Sjökadett-institutet. Denna hans
egenskap bör således utgöra en borgen för arbe-
tets godhet såsom lärobok. Det utmärker sig för
ett skönt tryck, och åtföljes af sex plancher.
Nyere Digte af Johan S. Welhaven; hos Joh.
Dahl 4843. Denna nya samling af poemer från
en så frejdad skalds hand kan ej undvika att
vara ganska välkommen; och det icke blott för
de egentlige landsmännen, utan likaså för brödren
på denna sidan om fjället. Samlingen sönderfaller
i tre afdelningar: 4) Smärre poemer af hvarje-
handa innehåll, såsom: En Vaarnat,, Veiviseren
synger, Eensomt Sommerliv,, Ner og fiernn,
pBekken, Vandringen, Digtets Aand,; 2) Po-
litiska poemer (i fall förf. tillåter oss denna be-
nämning). Desse fästa sig till större delen vid
högre föremål och vid vissa mnationalföreteelser;
således t. ex. Verser ved Grundstenens nedleg-
gelse till de nye Universitetsbygninger,, ved Kong