HM LURA M IA of HVLUA Pe HU Lv LIDA SV OD mycket och så kostbart, är utan tvifvel i alla afseenden låugt bättre lottad på architekter än Stockholm, och ändå utsträcktes der täflan till alla land, för att få den bästa möjliga ritningen. Ins. fann med glädje af den nyssnämnde underrättelse, att man i Hamburg redan utfört hvad ins. hade för afsigt att nu föreslå för oss, nemligen att skiljedomrarne afgåfve sina vota skriftligen och mativerade, till undvikande af den orimlighet, att ett godkännande kunde få stödja sig på ett så lumpet vitserd, som ett det tar sig väl ut, ett det behagar mig icke, ett det faller sig tumgt, ett det gör sig nätt, 0. S. V., hvilka berättas vara vår konst-akademis orakelspråk. Man besinne väl att, i en rätt utförd byggnad, det icke får finnas en den minsta detalj, eller ens något till prydnad bestämdt, som icke har sin. nytta, eller sin upprinnelse i byggnadens inre väsende och sammansättning. Allt måste således kunna till sitt ändamål och sin form med klara förnuftsskäl behandlas, vare sig till förkastelse eller godkännande. Att så sker, är en alldeles oumbärlig kontroll på granskaren, att han sjelf be-och alt han bandlar för sak, men ej för: griper, person. Ehuru ins, ansett godt, att nu kunna stödja sig på ett alldeles nytt exempel, låta att nämna, det han grundat sin öfvertygelse om lämpligheten och nyttan af ett sådant förfasom konsten har, Grekiska architek-; rande på den högsta auktoritet, att åberopa: på Grekernas. terne beskrefvo omständligt inför allmänheten, och redogjorde ästhetiskt och skriftligen för bevill han ej under-. skaffenieten af den byggnadsform, de hade att: föreslå. Sådona bygsgnadshbeskrifningar phon och M etag s, öfver det ryktbara Dianas tempel i Ephesus, 51, århundrade före Chr. f., samt af IHermagenes, öfver ett tempel åt samma i gudinna i Magnesia, och ett åt Bacchus i :Teos; af Theodorus, öfver Junos tempel på Samos; af Iktinos och Kallikrates öfver Parthenon i Athen; jemte en stor mängd andra. — Likaså skedde hos Romarne. Architekturen har på sednare tider gjort lysande steg, isynnerhet i Tyskland. Schinkeli Berlin var en stjerna af första ordningen. Hade han ännu lefvat, siulle ins. hafva ansett för en stor lycka åt konsten i vårt land, om denne, den störste bygg mästare i tid, hade velat lemna ett af sina foster åt oss, alt H Sveriges hufvudstad blifva en ädel förebild af hvad skönt är. Att hoppas hade det di varit, att vårt slägte af architekter kunnat, vid åsvnen deraf, lärt sättet att uppbygga sig sjelfva. — Scbirkels byggnader äro uppfyllda af grekisx anla, men gå, om man så kan säga, med eget kapital, i stället att vår tid vanligen visar endas: sammanhäftningar af illa passande lån, från än en, än en annan byggnad i klassiska sekler. Visserligen finnes Schinkel ej mer, annat än i sina verk; men Tyskland har många andra utmärkta architekter, hvilkas kunskaper och snillen kunde komma oss till godo. England, Frankrike, Danmark hafva att bjuda på. Vi måste minnas, att hedern för stora verk tillkoramer ej allena det land, der snillet föddes, men också det, som gjort dess förmåga fruktbärande. Vetenskapsmännens och konstnärernas fädernesland är jorden rundt omkring; ty vetandet och konVår sten hafva fått hela detta fält sig öppnadt. Svesak i gitt följande nummer, grep Ins. sig an och skefade sig Herr Crusenstolpes ;Tionde Bref och : fann nu der till sin förvåning följande: I afseen!e på plats för byggnaden finnes in: gen vypporligare, än Heigeandsholmen, gent emot l gjordes af Klesit. i hjertat af hufvudstaden. ett mål! för allas blickar, som med välbehag skulle hvila på enl prittig byggnad: der. i stället för de rucklten, i dyrnehögar och träskjul, som nu utgöra vår svensko tonurgsborgs nära sällskap. Förr eller sedDave måste i aba fall, såsom ctt villkor för huf-! vudstadens förskönande, alla nu der befintlige bygg! nader rifvas; grunden der är fast, läget fullkomligen iso!eradt och vatten in på näsan rundt om-l4 krng, i hän else af eldsvåda., ( eiior att fferr Crusenstolpe långt före Ins., och . stundam med nästan samma ord som han, yttrat sig alldeles uteslutande för Hetgeandsholmen. Huruskall nu Den Konstitutionelles framställning kunna förstås? Skulle den ej kunna få gälla såsom ett nytt prof på den ryktbar vordne, verkligen : förvinande grundlighet, hvarmed Den Konstitutionolte så ofta — pratar i vädret? FEerr Crosenstolpa fortfar på sid. 67: Näst Helgoandsholmen synes mig lämpligaste platsen för ett National-Museum vara Blasieholmen. mellan Fersenska palatset och f. d. Pechlinska huset: en plats som nu upptages af en lång rad oansenliga envåningshus och bakom dem stallar och vagnslider. Också här låge byggnaden gen! emot en annan sida af slottet och fölle i ögonon från hufvudstadens mest besökta delar, Skeppsbron, Nya bron, Gustaf Adolfs torg och Blas: hufvudstaden, att här få ett praktfullt palats, att nu wimon. Det vore en dubbel försköning af och blifva gvitt den låga, men långa byggnad, som vanpryder stätlet. Också här är grunden fast och vatten straxt bredvid, i händelse af eldsvåda. Bet faller of sig sjelft, att ehvad Museum uppföres på Helgeands eller Blasicholmenstaten måste åt hofvet upphygga ändamålsenliga stallar, på hvilken plats Konungen finner godt anbefalla, i stället BA IA OR Am TIA pm m mm m mm för em som nedrifvas. r Ins. får emot denna sista byggnadstomt anmärka, t att Nationalmuseum derstädes skulle få andra hus bredvid sig, vägg om vägg eller i samma qvarter, och det blefve då allt för mycket utsatt för eldfara camt dartill ctänodt från dagar nå an sida